The Walking Dead, volume 1


Days Gone By av Kirkman, Moore och Rathburne

”An epidemic of apocalyptic proportions has swept the globe, causing the dead to rise and feed on the living.

In a matter of months, society has crumbled: there is no government, no grocery stores, no mail delivery, no cable TV.

Rick Grimes finds himself one of the few survivors in this terrifying future. A couple of months ago he was a small town cop who had never fired a shot and only ever saw one dead body.

Separated from his family, he must now sort through all the death and confusion to try and find his wife and son. In a world ruled by the dead, we are forced to finally begin living”.

(sug på den sista meningen! In a world ruled by the dead, we are forced to finally begin living. filosofi på hög nivå 😉 och så undrar folk varför jag älskar zombies? extrapoäng för nutidssarkasmen när ”no government” förekommer i samma mening som ”no cable TV” – delar av boken utspelas i Kentucky och i delar av den delstaten är nog regering eller kabel-TV lite hugget som stucket. ouch, nu var jag elak igen, sorry)

Stackars Rick blir alltså skjuten på jobbet, hamnar i koma och vaknar sedan upp ensam i sin säng på sjukhuset. Det finns inte en (levande) människa i sikte, allt är tyst – men så kommer han ut från sin avdelning och finner sig mitt i en bunt sunkiga, trasiga, långsamma och relativt ickeverbala varelser. Zombies, fast det hajar han inte alldeles då.

Hans familj är borta, bland det sista han gjorde innan han blev skadad var att skicka dem till släkt i Atlanta (det var nån underlig smitta som spred sig som en löpeld… ingen hajade vad det var, men regeringen uppmanade alla att bege sig till storstäderna för att få skydd).

Jo, tjena. Storstäder. Bästa stället för en zombiebuffé, massor av käk samlad på liten yta. Inte smart. Det vet vi, de rutinerade zombiekonsumenterna (jaja, ta det inte så bokstavligt). Men som sagt, det vet inte Rick, så han ger sig iväg mot storstan för att söka efter sin fru och sin son, trots att han befarar det värsta…

ÅH vad jag gillar det här! Kul story (jag förlåter den rippade ”vaknar ur koma och vet ingenting-inledningen*) och snyggt snyggt snyggt tecknat. Detta är en liten del 1 (av 13, hittills) och jag vill bara ha MER! Sneglar lystat på ”kompendium”-upplagan (del 1-12 i en skön tvåkiloslunta) från adlibris. 387 pengar. Det är det värt… men jag väntar nån vecka. Jag har redan ett paket på väg, nån måtta får det ju ändå vara.

(jojo, fråga mig igen i morgon, då har mitt klickgalna gamla finger med största sannolikhet råkat klicka hem den)

Det var Kristoffer som fyndade i London, expediten berättade då att det är TV på gång av detta. Serien finns inte i Sverige än, men LITA på att vi kommer att hålla utkik.

Betyg? Fyra och en halv otroligt nöjda boktokflin av fem möjliga. Varför inte fem, om den nu är så bra? Jo, jag är lite bitter över att den tog slut så fort. Me want more. Much more.

En del har förresten fått för sig att zombies är trista typer. Jag tycker att de är poetiska. Se bara:

(inte för att vara taskig, men jag har träffat betydligt trögare typer än så på krogen i mina dagar)

—–

*) visst är det samma inledning som i 28 dagar senare?

20 svar

  1. SivÖ

    Roligt att läsa en så positiv recension på detta, jag läste om TV-serien (såg visst nån trailer också) och blev intresserad. Har precis beställt de tre första delarna, de ska bli julklapp åt en närstående person (sådär på tal om att köpa böcker man själv vill läsa som gåva åt andra…)

    8 november, 2010 kl. 07:42

    • MYCKET klok julklappsstrategi. Förstår inte att den ska ses som något specifikt biblioholistaktigt…? *harkel*

      8 november, 2010 kl. 10:25

  2. Ika

    Jag är novis när det gäller zombies – har ingen historia alls som konsument av typisk skräck i bok- eller filmform. Men grafiska romaner gillar jag enormt mycket om de är snyggt tecknade, och därför blev jag nyfiken på den här redan när omslaget skymtade i inlägget om biblioteket.
    Så nu är min fråga: Tror du att det här fungerar för oss som inte är insnöade på zombies sedan tidigare? Kan säga att i skräckväg har jag hittills gillat filmen The Others (för att den är så snygg och så smart, älskar twisten i den som känns alldeles logisk när den dyker upp) och John Ajvide Lindqvists Människohamn (men den hade jag nog inte tyckt hälften så mycket om utan alla intressanta människor).

    8 november, 2010 kl. 11:14

    • Väldigt bra fråga! Den är dessutom väldigt svår att besvara (det kanske alla riktigt bra frågor är? ;)). Jag skulle säga så här: just den här kostar någon hundring (tror jag, men du vet ju ungefär hur mycket grafiska romaner brukar kosta), så det kanske är onödigt att köpa den för att prova, men många bibliotek börjar lära sig att vuxna OCKSÅ tycker om grafiska romaner – kolla runt i biblioteksdatabasen (jag älskar OPAC, och hoppas att ni har något liknande!) om det går att få tag på den där (fjärrlån?). Kan du prova gratis så tycker jag absolut att du ska göra det.

      8 november, 2010 kl. 11:29

      • Ika

        Tack för att du påminde mig om fjärrlånen! Det är en sån där sak som jag egentligen känner till (fattas bara annat, jag som har jobbat på bibliotek och allt), men som på något sätt har ramlat ur det aktiva medvetandet. Ska sätta bibliotekspersonalen i jobb endera dagen! 🙂

        8 november, 2010 kl. 17:20

  3. Lycka till! Man kan hitta GULD med hjälp av fjärrlån. Om man sedan gillar vad man ser så är det ju ingenting som hindrar att man köper boken/böckerna efteråt 🙂

    8 november, 2010 kl. 17:32

  4. Har inte varit inne så mycket på att läsa serieböcker, men jag kanske ske ge det en chans. Man måste förnya sig lite…

    8 november, 2010 kl. 17:55

    • Jag älskar ju att teckna själv, så halva nöjet med serieböckerna är att beundra DET hantverket. Jag tycker att du ska testa, det finns ju så otroligt många typer av vusenserier!

      8 november, 2010 kl. 20:31

  5. Bokmoster

    Sitter precis just nu o tittar på första avsnittet 🙂

    9 november, 2010 kl. 10:23

  6. NEEEEEEEEJ! Nu blir jag ju HUR avundsjuk som helst! Och här sitter jag och läser tyska (! jäpp ;)) processkommentarer. Mrrrrrpf.

    9 november, 2010 kl. 10:30

  7. Bokmoster

    Det borde du vara, avundsjuk alltså ;)Första avsnittet var hur bra som helst, är väldigt förtjust i Andrew Lincoln så det var grädde på moset det. Du får trösta dig med tyskan!

    9 november, 2010 kl. 11:49

  8. *gråååååååt*

    😉 KUL att du gillade det, vi kanske kan göra dig till en liten zombiegalning också!

    9 november, 2010 kl. 11:56

  9. Kollar upp – not bad, men han är INTE Rick, felfelfelfeeeeelasting!

    Rick ska se ut som Sigge (Magnus Svensson i Leksand back inte the days) gjorde i början av nittiotalet, ju! 😀

    9 november, 2010 kl. 12:00

  10. Bokmoster

    Alltid svårt med filmatiseringar och det är ju ännu knepigare att filma grafiska romaner. Då har man ju verkligen fått en bild av både personer och innehåll.

    9 november, 2010 kl. 13:23

    • Ja, det blir knöligt det där. Jag får försöka ha ett öppet sinne *host*

      9 november, 2010 kl. 15:16

  11. Asgarv. Näe, kärlingen min! Vid zombies går nog min gräns, tror jag 🙂

    10 november, 2010 kl. 11:35

  12. (Och se där, så enastående vacker jag är ibland, med bananöron och allt! Eller är det hornen som sticker fram? Fast träd känns ju väldigt mycket jag. Är det ett träd?)

    10 november, 2010 kl. 11:36

  13. Det ser VERKLIGEN ut som ett träd – så passande! Roligt att ha dig här, käraste Scyllan!

    (va er’e för fel på zombies nu’rå? hmf ;))

    10 november, 2010 kl. 11:45

  14. Ping: I en värld befolkad av döda tvingas vi att till slut börja leva « (inte så) Anonyma Biblioholister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s