haiku

MaddAddam – Jag. Är. OTÅLIG.

Jag kan inte påstå att jag vill snabbspola förbi den kommande sommaren, men ack ack ack så jag längtar till den 29/8 när den tredje och sista delen i Margaret Atwoods trilogi, MaddAddam, släpps.

Jag måste erkänna att jag var trögstartad när det gällde Atwood. Jag läste The Robber Bride när den var alldeles ny, men jag minns att jag blev besviken, jag tyckte inte om den. Efter det tog jag en lång lång paus, det var först med Oryx and Crake som jag återvände och stark kärlek uppstod. Efter det har jag hoppat runt i hennes utgivning, men jag landar alltid i det dystopiska. Där tycker jag om henne som allra mest.

——————

Annars? Jo, tack. Annars kämpar jag fortfarande med framgång mot köpbegäret. Jag lade just ner två böcker i shoppingbagen (Därunder ett helvete och Tell the Wolves I’m Home) men hejdade mig innan jag hann klicka på ”beställ”. Men just ja. Jag ska inte köpa nu. Jag ska avverka en hel bunt recex, och det är ju inte som om jag inte har något nytt. Jag vet inte vad väskan vägde efter Bokresan, men den vägde definitivt mer än den gjorde när jag åkte TILL Syninge. Hur sugen jag än är så KAN jag faktiskt vänta lite till på både Castillon och Brunt. Jag ska bara minnas hur läget är varje gång jag råkar glida in hos Amazon eller Adlibris.

Inte
beställa
böcker
just
nu

INTE

att vara boktok
att kunna ransonera
det är inte lätt

(se där, en haiku, det var länge sedan)

Annonser

veckans boktokshaiku

Jag AVSKYDDE haiku och tanka när vi introducerades för versmåtten nån gång under mellanstadiet – numera tycker jag att det är jättekul! Här kommer dagens nykomponerande boktokshaiku:

att läsa en bok
och träna intellektet
– ja, hjärtans hjärna (sic!)


mina egna poetiska talanger?

Sambon tyckte att katthaikun här nedan är ju för all del fin, men hans favorit genom tiderna är ändå den veritabla hathaiku som jag skrev efter att nån av kvarterets ungar hade haft lite skoj med min cykel en kall kall höstmorgon för två år sedan:

Det finns så roliga människor. När jag hade låst upp cykeln i morse ville den INTE röra på sig, eftersom nån under natten hade dragit fast hjulet i skärmen med ett kraftigt vitt buntband i plast. Rusa in igen, leta avbitare.

Ja, det var väl en skojig grej nån bjöd mig på, kvart över sju på morgonen?

Det MÅSTE bara bli en haiku av det:
sadeln är så kall
låt min cykel vara nu
annars dör du snart

Se där, det kallar jag nördig passivaggressivitet…

PS grannungarna lever än, jag känner bara att jag vill berätta det

PPS och nej, jag ska inte säga upp mig från jobbet och bli heltidspoet. jag lovar.


katter + böcker = sant

Jag fick följande underbara haiku från en vän som vet att jag älskar böcker, och katter, och allrahelst kombinationen av desamma:

~ You read books. I like
To lie on top of them. We’re
Both bibliophiles.
~Cat Haiku

(upphov okänt – någon som vet? härifrån, kanske?)

Izzy tyckte alltid att histologiboken var bättre som kudde för henne än som lektyr för mig. jag var ju så trååååååkig när jag pluggade!