things that make me go ”mmmmmm…!”
Suzann får blogga igen! Tjohoooooo!
om du som jag tycker om att lyssna
I somras läste jag Sara Stridsbergs ”Beckomberga, ode till min familj” och blev tämligen tagen av den. För några dagar sedan kom ett fint pressmeddelande från Sveriges Radio, boken blir radioföljetong i P1 och får därmed chansen att hitta nya fans.
”Beckomberga – ode till min familj” är Sara Stridsbergs roman om välfärdssamhällets ambitioner att bygga bort psykisk ohälsa. Men också om den tunna gränsen mellan normalitet och galenskap. Och om ett barn som längtar efter sin pappa, som alltid är någon annanstans. Nu blir ”Beckomberga – ode till min familj” radioföljetong i 17 delar i P1 med premiär 19 oktober.
19 oktober kl. 11.35 i P1, alltså. L y s s n a, hörni. Den här historien är så värd det.
Kort sammanfattning av hur jag tyckte i somras: Att Sara Stridsbergs Beckomberga – ode till min familj inte skulle vara någon sunnanbris var lätt att inse. När jag slog igen den var det med ett ”oh fuck” (ja, förlåt mig, jag pratar engelska hela dagarna, jag pratar till och med engelska med mig själv ibland) och en stunds stirrande ut i luften. Den var tung men inte tung. Den var vacker och mycket mycket mer lättläst än du kanske tror när jag skriver om mitt ”oh fuck”. Kapitlen är korta och lätta, förmodligen för att prosan i sig är så vacker.
Uppläsaren, Nanny Nilsson, blir en ny upptäckt för mig.
Radioföljetongen. Nanny Nilsson läser Sara Stridsbergs Beckomberga – ode till min familj. Foto Ulla Strängberg/Sveriges Radio
JAAAA! Herman!!
Long time no zombies – men de är fortfarande mina favorit… favorit… vad ska jag kalla dem, favoritmonster låter fel, men favorit-nånting. Ni hajar. Ju.
Jag håller ju på att lära mig att lyssna på saker istället för att läsa på tåget, just nu ljudböcker men jag tänker börja ladda ner poddar också (ja, jag vet, jag är så 199x som inte gör det redan!). Sommarprogrammen är ljuvliga, och nu när jag inte bor i Sverige känns de ännu mer som något jag längtar efter. Jag har inte pratat svenska på flera veckor, har inte hört svenska heller (jo förresten, jag kollade på ESC på svt.se). Jag till och med tänker på engelska för det mesta eftersom det är det språk jag kommunicerar ohotat mest på (Steffen och jag pratar och skriver mest engelska eftersom han vill förbättra språket, men vi smyger in mer och mer tyska också eftersom det onekligen är det JAG behöver förbättra) både på jobbet och på fritiden.
Boah (där fick ni tysk slang ;)) – där fladdrade jag ut igen, jag skulle ju komma till HERMAN.
Zombieöverlevadsexperten Herman blev nämligen lyssnarnas sommarvärd 2015! Hurra! Jonny och Herman gjorde många roliga zombiepoddar på Swedish Zombie (JO, jag har lyssnat på poddar förr, men bara via datorn, aldrig dragit ner i mobilen för senare konsumtion).
Efter en jämn omröstning blev det slutligen zombieöverlevnadsexperten Herman Geijer från Stockholm som röstades fram som Lyssnarnas Sommarvärd 2015. I sitt Sommarprat kommer Herman berätta om vad man kan göra för att öka sina chanser att överleva en zombieattack och andra katastrofer.
”Genom att använda ett fiktivt scenario som zombier går det att diskutera verkliga hot, risker och katastrofer som samhället står inför. Det handlar om hur vi klarar oss utan el och hur en kan överleva i naturen. Helt enkelt hur människor reagerar på kriser och katastrofer.”
Bokrea? Bokrea!
Jag kan egentligen inte skylla på Berlin för att jag glömt (jaja, förträngt) årets bokrea – det var flera år sedan jag bokreahandlade senast (!), men i år tänker jag faktiskt försöka beställa lite. För att det inte ska bli rundgång med eftersändningen (som funkar sisådär) så har jag just gjort upp med Stef att jag beställer ett bokpaket c/o honom. YES! Förr om åren har jag kunnat ta det coolt och vänta tills det blir halva reapriset (eller ännu bättre än så), men nu finns inte riktigt den lyxen.
Hittade en tipslista på Aftonbladet.se och kan instämma i en hel del (Blekingegatan 32 hörni! Kööööööp!). Andra tips har jag i min ägo, ännu olästa (Americanah, Hägring 38 mm) och det gör gott i magen att veta att jag har dessa skatter som väntar.
Jag kommer bl a att beställa Mera vego, Jag heter inte Miriam och Stark som en björn snabb som en örn. Har du förbeställt något?
Sleepless in Berlin
En kopp myntate och Modernistas vårkatalog (Vår. VÅR!! Oh, tänk att jag flyttade ner den 8/4 och att det gick att sitta ute i bara tischa kl 20.00 på kvällen då… försöker bita ihop och tänka bort den genomgrå och råkalla Berlinvintern i väntan på en ny vår) får hålla mig sällskap i väntan på John Blund.
Utgivningen. Hm. Spretig eller bred? Föredrar att tänka ”bred”.
Modernista fyrar av två av storfavoriterna (Bolton och Bauer) redan denna höst, men våren bjuder Exil av Denise Mina. Garnet Hill-trilogin har några år på macken, men håller finfint för en nyutgåva. Det blir mer Mo Hayder (ännu otestad men en tidigare bok ligger och glimmar i skattkistan med olästa böcker). Våren bjuder dessutom på den första nyöversättningen på 63 år av de Saint-Exupérys Lille prinsen, på En familjeflickas memoarer av de Beauvoir och en massa andra intressanta nyutgåvor (Moll Flanders!! Yay!).
Välkommen våren! Denna jul är förvisso den första på många år som jag faktiskt längtar till, men våren? Oh. Den går utanpå allt annat. Vi kan ta en vecka jul (20-28/12), men sen kan jag lugnt tänka mig att gå rakt på april.
Vassa föremål
Minns ni hur jag lovebombade Gillian Flynns Sharp Objects men samtidigt konstaterade att den gamla svenska översättningen verkade vara svår att få tag i? Nu är den inte det, tack vare Modernista! Vassa föremål finns att köpa igen (igen och igen, den hette Vass egg i förra utgåvan, dessutom översatt av en annan översättare på ett annat förlag).
Det här är min favorit-Flynn så nyutgåvan är en välgärning. Jentas förlag hittade denna pärla redan 2006 – Flynn hade ännu inte börjat booma – så det är bra att det verkar ha löst sig fint med transfer av rättigheter. Min inre språknörd tycker att det hade varit skoj att jämföra de båda översättningarna, men det får bli i ett annat liv.
Bokmässepepp, Hustvedt-relaterat
Detta med Siri. Siri som kommer till Bokmässan – wooohoooo! Det tog ett tag innan jag klev på Siri-tåget, ”alla” älskade Vad jag älskade, men Vad jag älskade var inte vad JAG älskade. Jag har bara försökt en gång, men av någon anledning så klickade det inte. Jag har kvar den halvläst i en hylla hemma, det kan vara dags att försöka igen.
Men jag ville ju inte ge upp helt. Folk vars smak jag ofta delar älskar henne. Det måste finnas NÅGOT? Det fanns det. Sommaren utan män blev min grej. Min bok.
Jag var lite ynklig för ett tag sedan, jag ”råkade” åka till Dussmann efter jobbet och stod då och höll i den engelska utgåvan av Den lysande världen, men eftersom Siri och jag hade failat lite på det där med berättelse i konstnärsmiljö förut så plockade jag åt mig Living, thinking, looking istället.
Jag tar med den till Göteborg. TÄNK om jag kan få den signerad av Drottning Siri.
Bilden av Siri är tagen av Marion Ettlinger
Bokmässepepp del 754355337
Den som känner mig vet att jag är väldigt okyrklig, glad ateist och hedonist, men det hindrar inte att svenska kyrkans ”Se människan” är ett stående favoritinslag på Bokmässan. Programmet är klart nu och jag tippar på att Desmond Tutu blir en av årets mest fotograferade.
så lätt blev inte Berlin av med mig
När jag sa upp mig för att jaga nya utmaningar (och få mer tid och ork att göra egna och mer kreativa grejor vid sidan av) så molade det lite inuti också. Jag älskar ju tåg. Och Berlin. Uuuuh, jag kommer att sakna Berlin. Jag har ältat Berlin. Ä-l-t-a-t.
Det jag trodde att jag skulle göra härnäst kraschade för några veckor sedan. Jag har haft ganska ont i magen sedan dess (konstnärlig frihet i all ära, men jag är en trygghetsnarkoman som gärna vill ha fast mark under fötterna också för att palla) men skickat ut trådar lite hit och dit. I dag blev jag uppfiskad av en sån där människa som jag har sett upp till i några år. ”Synd för dig att alternativ 1 kraschade, men bra för oss. Komsi komsi!”.
Ja, fast på engelska då. Mitt första uppdrag blir i Berlin. Sex månader. Riktigt snajdig tajming att mitt allra första nummer av Vagabond, med ovanstående reportage, landade i brevlådan just i dag. Jag känner många fina flickor som kan tänkas vilja läsa det reportaget med mig!
Berlin är en fantastisk kulturstad. Jag kommer att få slita värre än nånsin förr, detta blir inte enkelt, men sales pitchen att få polera upp tyskan och att få leva en tid i en av Europas coolaste städer trumfar skräck och Jante. Det finns god chans till förlängning om ömsesidigt tycke uppstår. Kärestan har också efterfrågad kompetens så det kan finnas något för oss båda där. Men till att börja med blir vi weekendsambos under ett halvår. Sånt har vi klarat finfint förr och han är minst lika lycklig som jag över detta, det är skönt.
Innerst inne så hoppas jag nog att denna fantastiska stad ska göra något extra med min kreativitet ÄVEN om det blir mycket torrt ingenjörsjobb. Jag, böcker och anteckningsböcker på Berlins caféer. Lästid på S-Bahn ut till Henningsdorf. Oh YES! Bring it on!
—————————–
Jo, jag får ledigt för Bokmässan! Jag frågade 😀
God jul på er!
Bokbästisen har skickat bokformade paket i prinsesspapper. Jag ska försöka hålla mig från att öppna dem i några timmar till! God jul på er alla, må ni njuta frid, ro och många många bra böcker!
Update: Sussigull, hon kan hon… 😀
Ett bibliotekskortbokmärke, ett par kattstrumpbyxor, tågchoklad, en bok om elegaaaaance och en populärvetenskaplig penisbok. Hon fångar hela mig i fem prinsesspaket.
In Why Is the Penis Shaped Like That?, the research psychologist and award-winning columnist Jesse Bering features more than thirty of his most popular essays from Scientific American and Slate, as well as two new pieces, that take readers on a bold and captivating journey through some of the most taboo issues related to evolution and human behavior. Exploring the history of cannibalism, the neurology of people who are sexually attracted to animals, the evolution of human body fluids, the science of homosexuality, and serious questions about life and death, Bering astutely covers a generous expanse of our kaleidoscope of quirks and origins.
”start spreadin’ the news…”
Hela listan med Bokmässans bloggambassadörer 2014 är publicerad – wooohooo!
Dags att avtäcka #boblamb14 – en hashtag att lägga på minnet! Ambassadörerna för 2013 går inte i pension förrän den 31/12 och vi nybörjare vill ju inte på något vis försöka roffa åt oss kronorna riktigt än, men vi kanske kan få sitta bredvid årets prinsar och prinsessor i några veckor, sola oss lite i glansen och gemensamhetsmysa? Boktokar är vi allihopa!
Säg hej till:
Feministbiblioteket
Bokunge
och dagarna går…
Bokdetektiven
Julias nerdroom
Fantastiska berättelser
Paula och böckerna
Mind the Book
Bokofil..m
Stories from the city
Boktok73
…och till mig! HEJ!
Dagen till ära så vågade jag äntligen trycka ”publicera” på min fb-sida för (inte så) Anonyma Biblioholister också, jag skapade fb-sidan 2011 men kom aldrig riktigt till skott då. Jag funderade lite på vad jag skulle ha sidan till – det är ju inte någon större mening att bara använda den för att annonsera länkar till sina blogginlägg, men någon sorts mervärde ska jag försöka få till. Välkommen dit och följ om du vill, det blir som en digital väg till fåtöljerna i vårt bibliotek.
så tar vi en nyhetsvända igen
Det har knappast undgått någon att det är Nobeldagen idag, och vääääääldigt många boktokar firar dagen med en Munro i nypan. Jag är dock trogen min äldsta kanadensiska kärlek och läser Atwood (yes, det är tråkigt nog just den här riktigt riktigt fula utgåvan som jag har) på pin kiv. Jag har inte fastnat så hårt som jag trodde än, men nog levererar hon.
————————–
Lika illa som jag tycker om presentationer av vinterkollektioner som börjar droppa in mitt i sommaren (då talar vi främst om glossiga modemagasin), lika bra tycker jag om allt som det står ”vår-” på. Sekwa har just presenterat sina vårnyheter. Allt lät lovande, men mina tre favoriter är följande:
– Författaren i familjen av Grégoire Delacourt. Jag tyckte mycket om Allt jag önskar mig och temat verkar lite välbekant. Lyckan gömmer sig inte alltid i det uppenbara. Detta är hans debutbok och som vanligt ser jag med blida ögon på temat ”spirande författare” som faktiskt tangerar metaboktok de luxe. Allt jag önskar mig släpps i pocketutgåva i januari. Fin vintertröst när slasket ligger tjockt och dagsljusets återkomst ännu känns alldeles för avlägsen?
– Mirakelverkstaden av Valérie Tong Cuong. En blick på omslaget och jag tänker ”ooooh!”. Temat ”tre kantstötta själar träffar en typ som tycks kunna göra mirakel, men…” känns också lagom fantasieggande.
– Dagbok om min kropp av Daniel Pennac. Blir det här boken som en gång för alla förmår spräcka myten om Sekwa som ”kvinnoförlag”? ”Daniel Pennac har skrivit en humoristisk skildring av en sjuårings utveckling från pojke till gammal man – i form av en dagbok med utgångspunkt i berättarens kropp och dess ständiga förändring.” Jag älskar böcker om resor i alla dess former, detta ser jag som en ”kroppens resa”. Spännande!
(nu kom jag osökt att tänka på vännen som satt på jobbet och fick ett exalterat telefonsamtal från yngsta sonen: ”mammaaaaaaa, jag har fått ett hår på pungen!”)
————————–
Bokbloggarna går som vanligt samman i Musikhjälpen – visst vill du också vara med? Om du nu inte bokbloggar själv så är du varmt välkommen att facka in dig hos oss ändå: notera tillägget ”med vänner”!
————————–
Den här veckan bokreser jag inte bara till Atwoods dystopiska framtid, jag följer dessutom med någon till Linköping och Eritrea. Vilken bok läser jag? Först med rätt svar och du vinner odödlig ära.
Vila i frid – välkommen tillbaka till Sverige, Dylan Dog
Det kom ett mail: Mardrömsdetektiven Dylan Dog ges ut på svenska.
Ades Media? Min ”nya-kaxiga-förlags”-nos började vibrera och vädra exalterat. Den anade en doft av succé. Det händer alltid bra grejor i serie-Sverige! För mig kan detta vara den bästa serie-nyheten sen Apart Förlag startade upp.
Dylan Dog, italiensk kultserie, såg dagens ljus redan 1986. Dylan är inte helt ny på den svenska marknaden, den kom ut som egen tidning med namnet Dylan under 1993 och publicerades som biserie i Seriemagasinet 1995-2001. För mig är det obegripligt hur den kunde få somna in så länge, men nu är han i alla fall tillbaka. Vila i frid är det första albumet i en riktigt fin utgivning, bra format och fint papper. En keeper!
Förlaget lyckades dessutom få tillstånd att utrusta det första svenska numret med ett specialomslag (känner du igen stilen? Apart förlags Jimmy Wallin kan långt mer än bara zombieporträtt…), originalomslaget finns istället på baksidan.
Det finns en lång lång bakgrundshistoria om Dylan, men det fina är att en inte behöver allt det för att kunna njuta av serierna, det går alldeles utmärkt att dyka in lite var som helst.
Det enda du behöver veta är att Dylan är en filmstjärnesnygg (ser du vem utseendet inspireras av? personen ifråga börjar bli äldre, men kindbenen har han kvar…) f d Scotland Yard-medarbetare som numera frifräser. Idol för många, bluffmakare för många andra. Dylan tog Arkiv-X-aktiga uppdrag långt innan Mulder och Scully började ge varandra trånande blickar på 90-talet. Zombier, vampyrer, djävlar och häxor, ”vanliga” seriemördare (de blir snudd på trista och mainstream i den samlingen ;)) – han har sett allt. Det är det som är grejen. Dylan kan verkligen hamna i precis vad som helst, och det är väl också därför han håller år efter år efter år.
Italian author Umberto Eco said: ”I can read the Bible, Homer, or Dylan Dog for several days without being bored.”
I Vila i frid kontaktas han av ett gäng vänner. De drabbades av en stor sorg tre år tidigare när en av deras kompisar blev påkörd och dog i en smitningsolycka. Efter några dagar fick smitaren ångest och anmälde sig själv, han har suttit i fängelse sedan dess. Allt borde med andra ord vara klappat och klart: case closed, mördaren tar sitt straff och den döda borde få frid – men icke. Hon är kvar mellan världarna, mycket missnöjd med det och hon påverkar sina vänner på ganska destruktiva vis. De börjar sakta men säkert bli galna.
Som om bristen på dödens frid inte vore illa nog anfalls hon varje kväll av en spökhund. Liten, söt men jävligt elak. Varje kväll blir hon biten av den ilskna hunden (trist, det hade onekligen varit en sötare men också aningens tråkigare story om de två osaliga andarna kunde sitta och gosa istället), varje dag är det läkt igen så att hon kan få benet sönderslitet ännu en gång. Om igen om igen. Både hon och vännerna vill få slut på mardrömscyklerna och de hoppas att Dylan är mannen som kan fixa det. Kan han det utan att drabbas av samma galenskap som de andra?
Detta sitter som en smäck! Jag känner mig väldigt väldigt serie-rudis som inte har upptäckt Dylan Dog förrän nu, men bättre sent än aldrig. Det finns en enorm skatt i form av backlist att gräva i, Ades lär ha att göra. Må svenska seriekonsumenter vakna till och kräva mer av det här. Det är snyggt, det stänker av svart humor, det är spännande och och och nu vet jag inte vad jag ska skriva mer innan det börjar låta fånigt. LÄS!
Jag vore ju inte den crazy cat lady som jag är om jag inte serverade en liten specialpresentation av Dylans katt, Cagliostro, il gatto magico (jag gissar på att han har fått namnet efter en gammal italiensk ockultist). Han har en väldigt väldigt liten roll i Vila i frid, han ser mest bara snygg (och arg) ut, men jag hoppas på mer av honom längre fram.
”wtf, husse luktar HUND?”
Hurraaaaaaa!
Inför 2012 visste jag inte ens att det gick att söka.
Inför 2013 visste jag, men var för feg. Det gjorde inget, min trogna bokmässevapendragare Suzann vågade och hon blev dessutom antagen.
Inför 2014 gjorde jag det – och klang och jubel: jag är en av Bokmässans bloggambassadörer 2014!
Drog av en klassisk ”lille Skutt” inför en bunt förvånade kollegor (gråter hon? skrattar hon?) när jag fick mailet om att jag var utvald så ja, jag kan erkänna att jag blev otroligt glad.
Hela listan är ännu inte offentliggjord, men jag vet redan att Anna kom med (KUL! Skönt att känna någon lite sen förut) och Bokdetektiven hejade jag på som hastigast på årets bokbloggsmingel. Lär updatera deltagarlistan vad det lider. Jag vet några riktigt vassa bloggare som inte kom med, så det här känns som en ära att försöka förvalta väl.
Update – fler:
Boktok73
Bokofil..m
dagens loot och en nyhetsvända
Jag bara slant… förlåt, SLANK in på Akademibokhandeln på lunchen. OJ. Böckerna hoppade på mig.
Jag har länge tvekat – törs jag läsa I kroppen min? Hopp och förtvivlan och cellgiftsbehandlingar och döden – det är kanske lite för nära. För nyss. Å andra sidan: just därför. En bok kan jag – till skillnad från Verkliga Livet – lägga åt sidan och vila en stund från.
Otsukas Vi kom över havet är kommande frullebok i BBC, jag kan inte komma på bokfrukosten men jag kan ju sympatiläsa ändå!
Matmolekyler har jag varit nyfiken på länge, nörderi für alle är min melodi i alla lägen och går det att nörda till matlagning OCKSÅ så vill jag naturligtvis göra det!
Old news: jag gillar uppstickare i form av nya förlag OCH jag gillar serieromaner, gärna med skräck-/fantastiktema.
Pure news: Dylan Dog – åter på svenska – från Ades Media kombinerar de där två bra-sakerna. Finns hos välsorterade boklådor (jag älskade det faktum att en butik i lilla goa MUNKFORS fanns bland säljställena), eller så kan du t ex handla hos Apart Förlag. Är du snabb får du en bonusutgåva med på köpet.
Seriemördare, London, snygg detektiv. Jag längtar efter helg så att jag kan hetsläsa. Återkommer med utlåtande.
—————–
Swedish Zombie-ligan har inte bara ny header signerad Lars Krantz, de länkar till ett intressant panelsamtal om Feminism, sci-fi och fantasy också. Karin Tidbeck och Nene Ormes samtalar under ledning av Linda Borgström.
—————–
The Guardian listar bästa sf-böckerna från 2013. Jag har slängt ett getöga. Nej, OK, jag har kanske läst lite noggrannare än så, kollat om jag redan har något (det har jag, darling Atwood finns med), men jag har inte vågat läsa allt än. Jag bör vila lite från bokbeställningarna nu.
Apropå sf och bra böcker så lade SF-bokhandeln ut en kul poll på fb för några dagar sen.
Har ni någon gång läst en bok ni tyckt varit bra men ändå misslyckats med att läsa klart, trots att ni äger boken (andras böcker som ska lämnas tillbaka räknas inte)? Och varför lästes den aldrig klart? /David
Mitt svar blev Cronins The Passage och Kings Under the Dome. Jag glömde Anna Starobinets Den levande. Så bra så bra, den ligger vid sängen, jag läser ibland, men den är för svår för mig nu. Jag är för splittrad. Starobinets rör sig i så många dimensioner samtidigt att jag inte klarar av att hänga med. Har jag gett upp den? Absolut inte. Jag bara väntar på att hjärnan ska vakna till igen. Förr eller senare måste det ske. (Jag har naturligtvis övergivit fler bra böcker, men hos SF-bokhandeln landar jag gärna i fantastiktänket.)
Vilket är ditt svar? Oavsett genre?
Åsa Schwarz delar ut Lust gratis i en vecka
Foto: Magnus Fond
Jag läste Lust i somras och döpte, lite lagom putslustigt, bloggposten om den till there’s no such thing as a free lunch (den som har läst boken vet), men just nu KAN du ladda ner Lust i e-boksformat alldeles gratis från iTunes. Ja, åtminstone om du har en iNånting att läsa den på (det blev så, av utgivningstekniska skäl).
”Påverkar gratis e-böcker försäljningen av pappersböcker?” funderar Åsa, och den frågan är allt annat än ointressant. Jag är dock en konservativ människa som fortfarande älskar papper: att äga, att prassla, att kunna skriva i marginalen (inte minst nu, när jag läser och dyrkar Lena Andersson) – så på första punkten avviker jag. Det har hänt mer än en gång att jag har köpt en pappersbok OCKSÅ efter att ha konsumerat en text i e-boksformat. En del böcker bara gör det med mig. Men jo, jag pratar och skriver om (e-)böcker jag har läst (check!) och det händer inte helt sällan att jag köper pappersupplagor av e-böcker som jag har gillat i present till andra (check!).
Jag tror med andra ord att Åsa har en poäng. En rätt stor en.
Så vad väntar du på? Susa dit och ladda ner.
Allt kludd av ondo?
Jag glömde ju en glad nyhet i gårdagens runda – Arga Bibliotekstanten bloggar igen!
Jag älskar Metallica men/och (jag kan inte bestämma mig för exakt hur elakt detta är, speciellt mot herr Trujillo – kan vi kalla det ”elakt med kärlek”?) höll på att skratta mig fördärvad när Arga lade upp en bild på hur bra det kan bli när folk kladdar i böcker fastän de egentligen inte ska.
PS fast Metallica har ju faktiskt ingen keyboardist, så då är det inte dem vi är elaka mot
när goda nyheter kommer i par
Efter flera galna jobbdagar (eller framför allt: dito kvällar…) på raken var jag kanske kanske lite beredd att skrika rakt ut framåt eftermiddagen idag – men så lade en vän upp ovanstående Carroll-citat på fejjan och allting kändes en smula bättre igen. Om de bästa är lite galna så måste jag vara puuuuurt fantastisk. Gött!
…och så landade ett mail från Booked, jag får läsa Mattias Kristianssons Bake my day och det gjorde mig överlycklig! Vi träffade honom på Bokmässan (Suz hade träffat honom förr) och maken till rar människa. Han bakar, plåtar, skriver och layoutar själv. Multibegåvning!
Jag kommer att vanka som en äggsjuk höna i väntan på boken. Jag är lite less på julhelgens konsumtionshets – men visst vore det fint att baka julklappar åt nära och kära?
PS jo, han bloggar också
#bookedbakemyday
skynda att fynda
Klang och jubel! Bokmoster tipsar om att Marlen Haushofers fantastiska roman Väggen kommer ut i nyutgivning (ÄNTLIGEN!) i november. Det är väl första gången någonsin som november för något trevligt med sig. Jag läste den förra hösten och blev mycket begeistrad. TACK Thorén och Lindskog – hoppas att vi ses på Bokmässan!
Grattis Sermin!
Du vann ett exemplar av Eldnatt.
Ni som inte vann? Vem vet, det kanske blir en utlottning snart igen. Välkomna åter!
det ligger lite fel i tiden…
…men DAMN vad jag hoppas att jag kan åka dit någon av dagarna.
Stockholms internationella seriefestival 2013 – och minsann minsann, dyker det inte upp ett gäng speciella Eskapixter också.
buzzwords
Crossover – stekhett just nu. Jag ser det överallt, senast i en fb-post från Månpocket:
Nu finns 5 nya crossover-titlar från Månpocket till försäljning. Böcker som bryter gränser, som vägrar passa in i givna mallar och som genom sitt egensinne eller sin allmängiltighet vinner läsare bland både gamla och unga.
Det råkar – oavsett vad man kallar det – vara en genre som jag älskar, så jag är glad över ”buzzen”, trots det faktum att något som blir jättepopulärt också brukar kunna bli jätteute, ganska snabbt dessutom.
Månpocket då. ”Utomordentligt påsksläpp!” hann jag tänka innan jag insåg att böckerna verkar släppas först nästa vecka. Nåja, kolla din bokhandel om du är sugen, jag har noterat att man kan bli glatt överraskad ibland när böcker packas upp någon dag tidigare än det officiella datumet. Nu kan du fynda Isaac Marions fantastiska bok Varma kroppar (jag kan dock inte svara på om översättningen är bra eller inte, men jag hoppas! den boken vore det en dödssynd – och inte på det smarriga zombieviset – att sumpa med klantig översättning), Johanna Strömqvists Smittad och Lauren Olivers Resten får du ta reda på själv. Av beskrivningen att döma kan den sistnämnda tänkas vara en bok för mig att antingen älska eller hata – jag har utomordentligt svårt för alltför förnumstiga böcker om vad som verrrrrrkligen är viktigt i livet, men jag är svag för böcker med twisten ”du får en ny chans – vad gör du?”. Vi får se om det blir inköp eller inte. Jag har ju, eeeeeeh, två-tre olästa böcker som väntar redan.
Min påsklista? Anna Starobinets, Andreas Roman, Mo Hayder och Karl Pilkington som det ser ut just nu. Vad vill du läsa i påsk?
dagens goda boknyhet
Jag är med i Booked sedan ett tag tillbaka, men jag har aldrig hunnit få fatt i någon bok förut – därför blev jag så otroligt glad idag när jag fick besked om att jag får läsa Maria Semples Var blev du av Bernadette. Nu ska man kanske inte lägga enorm vikt vid blurbar som jämför den här boken med såväl Haddon som Safran Foer (två av mina absoluta favoritböcker genom tiderna) men jag är nyfiken, VÄLDIGT nyfiken. Woohooooo!
Bokresan 2013
Yes! Jag bestämde mig – klart att jag ska på Bokresan 2013. Härliga Syninge igen, det blir finfint detta!
En av alla härliga läsplatser i huset. I år får jag tråkigt nog klara mig utan Kristoffer, men jag känner mig ändå ganska trygg eftersom Suzann ska med.
(inte så) Anonyma Biblioholister 
