Röda rummet
Strindbergsåret är inte slut än, även om det bloggas mycket mindre om August nu än under de första månaderna i år.
Jag plockade upp Per Demervalls bearbetning av Röda rummet senast jag var på biblioteket, och den är alldeles förträfflig! Tidstrogna bilder (jag älskar detaljerna, jag fastnar ofta en lång stund på vissa sidor), faktagranskad av strindbersgexperten Bo Bennich-Björkman – ja, detta borde vara ett gott alternativ för frustrerade lärare som vill få motvilliga elever att smaka på Strindberg.
Det enda som är lite besvärligt är att även den inbundna boken är ganska liten, och med den texten: ni som ännu inte har hunnit bli ålderssynta kommer att förstå vad jag menar om några år, ni andra nickar och suckar förmodligen redan.
Blir du sugen? I den nyutgivna pocketutgåvan (jag kanske borde testa den… också) är serierna redigerade på ett sätt som ska passa det lilla formatet.
Jag gillar det här, precis som jag också gillade Fabian Göransons Inferno. Strindberg håller, de grafiska romanerna kan med stor sannolikhet ge honom nya läsare. Gott så.
Friday I’m in love
Jag glömmer ofta att nämna vårt riktigt sjyssta fackbibliotek (det röda huset till vänster). Det förtjänar också några kg lovebombing.
Högen som fick följa med hem idag skulle egentligen bestå av tysk relativt ny litteratur, men så råkade jag hamna vid serielådorna och så… ja.
another take on Aaaaaaugust
Med facit i hand så var mitt lilla utbrott på en viss tidning ett riktigt lyckokast, för det gjorde så att jag äntligen drog tummen ur stället där solen inte skiner och spanade in en samling andra magasin. Magasin som intresserat mig länge men som det bara inte har blivit av att utforska, och det finns en gräns för hur många prenumerationer jag vill och kan jonglera (tro det eller ej -he).
Eskapix var ett storfynd, och när jag kom hem från Tyskland i går så väntade ett tjockt kuvert från Kolik också. Jag nappade på ett erbjudande som rent tekniskt redan hade gått ut, men jag hoppades hoppades och si – förhoppningen slog in. Jag ville ju så gärna få Fabian Bengtssons Göransons Inferno med på köpet, och det fick jag.
Fabian tolkar Strindberg i en grafisk roman och det var t o m ännu bättre än förväntat.
Året är 1896 och August Strindberg har just lagt pennan på hyllan, för att istället försöka framställa guld genom alkemiska experiment. Men ju fler experiment som misslyckas, desto mer övertygad blir han om att en osynlig hand styr hans liv, och steg för steg går han vilse i en labyrint av svart magi, hemliga tecken och paranoida vanföreställningar.
Jag älskade stilen. Humorn. Sättet att teckna. Det absurda i det som sker inuti August i Paris efter hans skilsmässa från Frida Uhl får ännu en dimension när det tolkas i korta episoder, enkla men uttrycksfulla bilder.
Utopi magasin har jag bara hunnit bläddra i än så länge, det får bli mitt sällskap i den nyuppsatta hängmattan senare i dag. Det lilla jag hann se var snygga SNYGGA grejor tryckta på lyxigt papper. Riktigt riktigt snyggt.
Jag läste Drift för många år sen och älskade den. Jag tror att jag behöver Maran också. Och Alena. Och Kiki… och Pärlor & patroner… Dödvatten… och… shit, ett nytt bokberoende slår ut i full blom.
Det enda som gör mig lite orolig är tanken på att Fabian i sin roll som förläggare och delägare kanske inte har tid att ägna sig fullt ut åt egna alster (men det vet jag ju ingenting om alls, han kanske är en vardagsmagiker av det slag som trollar fram 35 timmar/dygn). Han är så tokbra, jag vill ha mer, mycket mer Fabian Göranson.
Inferno får en stor fet femma av mig.
när den inre järnvägsnörden går i spinn…
Strindbergsutmaningen
Ett sätt att njuta Strindberg är att filtrera honom genom andras ögon. Bokmosterstorasystern, igen. Try her. You’ll love her.
Ty så älskade August, eh, Axel sin Siri, eh, Maria att han anlade pannlugg. När förhållandet börjar gå mot sitt slut återgår han dock till sin vanliga ostyriga lejonman och ‘rösten som till hälften slocknat på grund av den ständiga vanan att jollra med en nervös kvinna återfår sin klang …’
”Starkt jobbat, PG”
Jag räknade ju hur många olästa böcker jag hade och kom till en insikt. Oj då. Jag kanske ska ligga lågt med bokinköpen ett tag.
Det höll ju flera… timmar, nästan. Jag hade inte räknat med SF-bokhandelns dragningskraft. Vi skulle ju inte ens gå dit. Och OM jag nu råkade gå in så skulle jag ju inte köpa nåt. Nej.
Därför köpte jag absolut inte:
Sarah Langan – The Missing (Bokstävlarna lockade mig…)
Charlie Huston – Already Dead
Melissa Marr – Graveminder
Dia Reeves – Slice of Cherry
Katjing! Oavsett hur det nu gick till så ligger de brevid mig i soffan nu. Märkligt!
Bokrelaterad extrabonus i dag: först hälsade vi på Auuuuugust i Tegnérlunden, sen blev det en grym brownie, gott kaffe och en skön lässtund på mysigt café på Drottninggatan. Fråga mig inte vad det hette, för det minns jag inte, men jag hoppas att jag hittar dit snart igen. Det var litet, brunt och mysigt och låg nästan alldeles uppe hos Auuuugust.
Ockulta dagboken – August BLOGGAR!
Det var ju inte många dagar sen jag ylade om att Aaaaauuugust är en av mina teoretiska drömbloggare (kunde ha varit, om han inte varit död) – och si, det är ju NÄSTAN verklighet tack vare Liljevalchs.
Tack till Bokmoster för tipset: August 2012 – en LYSANDE idé! Han finns på fejjan också, om du hellre vill följa honom där. Jaaa, han finns på Twitter också.
(inte så) Anonyma Biblioholister 
