Arkiv för 16 november, 2010

tortyr

Du får EN bok i juklapp. EN. Vilken önskar du dig?

(japp, BAD Santa. Very very VERY BAD Santa!)

Annonser

Näääääver

Jag har funderat och funderat på om det finns någonting jag ”aldrig” (eller snarare ”ALDRIG!”) läser. Jag kom på det: ”mis lit”. Misärporr. Pojkar som kallas Det och flickor som säljs som slavar och allt sånt. För tio år sedan läste jag någon enstaka bok i genren (eller är det tjugo? ”Alla” läste väl ”Inte utan min dotter?”). När jag pluggade medicin och tack vare ett extrajobb fick nära kontakt med Verkligheten så försvann suget HELT.

Jag har funderat på varför det inte intresserar mig. Är jag en kall människa som skiter i andra? Nej, det tror jag inte. Jag vet inte om det är så att jag – om man ska vara allvarlig en stund – har nog av Livet? Att jag tycker att många av de här böckerna är spekulativa och snuskiga? Att många av dem i efterhand visar sig vara (inte alltid så…) lite töjda rent sanningsmässigt?

Nej, som sagt, jag kan inte sätta fingret på det – men det är en av få genrer som du inte kommer att hitta på mitt sängbord.

Den, och såna där böcker med fula dansbandsbilder 🙂


Att tänka nytt

Bokstävlar-Anna gillar inte chick-lit, men kan eventuellt tänka sig att läsa om det kombineras med zombies. Eller njä, hon utmanar mig åtminstone att hitta en bok med kombon. Finns det inte så får man väl skriva en själv, tänker jag.

Eller inte. FÖRSTÅ hur trist det skulle vara att vara en thirtysomething-zombie-fashionista? ”Jaha, där står mina blänkande nya Blahniks OCH SÅ HAR JAG TAPPAT VÄNSTRA FOTJÄ…” (ja, ni hajar). OK, man kan väl hasa runt med bara en sko, men… nä. ”Plopp!” –  hupp, ena örat trillar ner i ens nyköpta Cosmopolitan (man får hålla sig till rödaktiga drinkar som den då…?). För att inte tala om eventuella romanser. Det blir så mycket svårare att smita hem obemärkt från krogfyndet mitt i natten om man inser att ena armen ligger kvar i sängen när man är halvvägs hem. Man kunde bara ÖNSKA att man hade glömt kvar trosorna istället, liksom.

Men jag ska fundera på det, det ska jag. Det är en idé för bra för att släppa.

Kan man kombinera ”Stolthet och fördom” med zombies, så… ja. Nu tyckte jag iofs att det var ett rätt billigt, om än småkul, trick. 90 % av texten kändes Austen, sedan är det lite ord utbytta här och var, enter ett gäng zombies och – swooooosch – en ”ny” bok, en helt ny publik läser?

Om nu fler kan upptäcka Austen så är det väl bra, men konceptet känns aningen slött. (jaja, jag är bara avundsjuk, jag kommer hinna bli en zombie själv innan rättigheterna till dagens chick lit går ut så att jag kan göra samma sak med Bridget Jones) Quirk Classics spinner vidare på temat och när jag var i London hittade jag både ”Android Karenina” och ”Sense, Sensibility and Sea Monsters”. Steve Hockensmith verkar emellertid komplettera serien med ett original (yay!) med sin ”Dawn of the Dreadfuls”, en bok som ska ge bakgrundshistorien till ”Pride…”. Gott så.

In this terrifying and hilarious prequel, we witness the genesis of the zombie plague in early-nineteenth-century England.

We watch Elizabeth Bennet evolve from a naïve young teenager into a savage slayer of the undead. We laugh as she begins her first clumsy training with nunchucks and katana swords and cry when her first blush with romance goes tragically awry.

Written by acclaimed novelist (and Edgar Award nominee) Steve Hockensmith, PPZII invites Austen fans to step back into Regency England, Land of the Undead!

Zombiegalning eller ej – den här boken hamnar ganska långt ner på min ”vill-läsa-lista”. ”Pride…” köpte jag direkt när jag hittade den, och där tog nog suget slut också. ”Kul grej, men nu räcker det”. Någon annan som blir sugen?