reality check
OK, innan kl hann bli 17 hade det snarare kommit TIO cm kläggig blötsnö, vilket får mig att starkt misstänka att Schenkerbilen INTE är i tid i dag och neeeeej jag tänker inte chansa. Ge mig en solig majkväll med 22 plusgrader så ska jag fundera på saken, men nu? Nope. Lite surt är det, men jag saknar inte böcker att läsa ändå. Ju.
Matchen är alltså avgjord, den frusna latmasken vinner! Nu sitter jag och väntar på att sambon ska komma hem, han är beordrad att köpa ved och saffransglögg när han åker hem från Tätorten i dag! Ska man kura snöstorm så ska man göra det med SPRI… um, med STIL.
—
Update: det blev tyvärr bara glögg, ingen ved. Med tanke på att det tog honom en timme och fyrtio minuter att avverka de ynka 25 kilometrarna mellan Tätort och Brukshåla så var det inte läge att skälla över det 😉
Årets saffransglögg är en besvikelse, tycker jag. Betyg 2 av 5. MÖJLIGEN 2,5.
dagens mest uttjatade ämne (*
Mail från adlibris – mina födelsedagsböcker (klok kloooook sambo gav mig presentkort!) landar hos utlämningsstället efter kl 17.00 i dag. Nu undrar jag – vem av mina just nu mest framträdande personligheter tror ni vinner? Den frusna latmasken, eller den hungrigt otåliga boktoken?
(det har fortfarande bara kommit några centimeter snö, men blåsten. BLÅSTEN!)
I paketet (ursäkta den versala adlibrislistan):
- BUSHNELL, CANDACE: THE CARRIE DIARIES
- LUKYANENKO, SERGEI: NIGHT WATCH
- BOLANO, ROBERTO: 2666
- GAIMAN, NEIL: NEVERWHERE (**
- LARSSON, CHRISTINA: DU KOMMER INTE UNDAN
- GIFFIN, EMILY: DEN MAN ÄLSKAR
- BOLTON, SHARON J: ROV
*) alla mina uppdateringar till trots så anser jag INTE att det är ”böcker” som är dagens mest uttjatade ämne (det kanske beror på vem man frågar?), det är – tadaaa – SNÖSTORRRRRMEN! Det är ju som vanligt vid den här tiden på året, vi blir alldeles lamslagna över att det faktiskt blir vinter i år också.
**) Faktum är att detta blir min TREDJE Neverwhere. Jag har den på svenska, i engelsk vuxenserieversion, och nu är det återigen den ”vanliga” romanen, fast på originalspråk, som landar i biblioteket. Man skulle kunna tro att jag gillar Neverwhere. Det gör jag inte. Jag ÄLSKAR Neverwhere. Så det så.
(nån gång vill jag hitta den bortglömda tunnelbanestationen under British Museum :))
nu blir det till att klura ut hur man ska ta sig till Fjollträsk en vanlig decemberonsdag…
”Onsdag den 8 december kl 16-20 rear vi ut vårt boklager med böcker och seriealbum från Ordfront förlag och Galago till superpriser – från 10 kr/bok.
Dessutom finns en hel pall med billiga barnböcker från En bok för alla, kultiga Ordfront t-shirtar och fina Galagoaffischer.
Och vi bjuder såklart på glögg, saft och pepparkakor.
Hjärtligt välkomna!Ordfront förlag, Galago, En bok för alla”
Skynda att fynda – snacka om att kunna ladda upp med toppenjulklappar! Jag vill ocksååå diiiiiit! Ordfront och Galago = kvalitet, jag tror aldrig att jag har blivit besviken på någon Ordfront-bok hittills. Ganska fantastiskt egentligen.
(Ibland SUGER det att bo i Brukshåla! Men för er som bor lite närmare – bege er till Garaget, Bellmansgatan 30, Stockholm den 8/12!)
Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033
Jag har redan avslöjat att jag är svag för postapokalyptiska scenarier. Det kan vara utbrott av pest, världskrig mot zombies – eller ett hederligt (oxymoron!) gammalt kärnvapenkrig som satt världen i lågor.
Konceptet ”att överleva av nästan ingenting”, ”skapa ny civilisation” och ”påhittighet i kris/hur man gör ett kylskåp av en skateboard” har roat mig sedan jag var VÄLDIGT ung (jag minns hur min mellanstadielärare Ola läste högt för oss på teckningslektionerna, det var en svensk bok om en skolklass som strandades på en öde ö som de kallade Ponderosa [japp, det var en MYCKET snällare variant av ”Flugornas herre”, detta är ändå svensk flummigt sjuttiotal vi talar om ;)] och då tändes BEGÄRET! …och om någon kan påminna mig om vad boken heter så blir jag OTROLIGT tacksam!)
Jaaa, svamla svamla – var var jag? Jo, ett annat litterärt koncept som tilltalar mig mycket är TUNNELBANA. Tänk ”Neverwhere”, ”Tunnelseende” eller – ”Metro 2033”. Kan man då KOMBINERA postapokalyps och tunnelbana – yay, high five! (nåja, att folk söker sig till tunnelbanan i postapokalyptiska berättelser är inget ovanligt tema vare sig i film eller böcker, men det spelar ingen roll, jag får sällan nog)
”MOSKVA ÅR 2033. Civilisationens nordligaste utpost, en ensam metrostation, attackeras av gåtfulla varelser som uppstått i det sista kriget. Världen ligger i ruiner, jordytan är kontaminerad och ett rov för solens dödliga strålar. En sista människospillra har sökt skydd i Moskvametron, världens största atombombssäkra bunker, där stationerna har omvandlats till små statsstater med egna ideologier och styrelseskick. Överallt pågår en ständig kamp om livsutrymmet, vattenfiltren, elaggregaten och svampodlingarna, alltmedan mörkret och fasan härskar i tunnlarna. En ung man tvingas ut på en farlig vandring genom den underjordiska labyrinten av tunnlar, schakt och sidospår, där ingen vet vad som väntar bakom nästa kurva.
METRO 2033 bygger på sovjetiska myter om en hemlig stad under jorden och det faktum att Moskvametron byggdes för att motstå en kärnvapenattack. ”
(Metro 2033 finns som spel också, men det har vi inte testat än. Senast jag kollade så fanns det inte till PS3, gruff)
Homerun! Klang och jubel! Både jag och Kristoffer älskade den här boken (i e fem toknöjda boktoksflin av fem möjliga). Jag vet inte HUR många gånger jag har studerat kartan över Moskvas Metro, och jag är sååååå sugen på att åka dit och se den på riktigt (yrkesidiot? jag? moaaahahahaha!*).
Jaaa, det blir mycket av klyschig hjältesaga, huvudpersonen Artiom klarar det mesta och lite till, de olika ideologierna är otroligt polariserade och boken är snudd på KLINISKT befriad från kvinnor (om jag inte missminner mig är det små små ord om huvudpersonens mamma – oh, Oidipus 😉 – och om en s k fallen kvinna – hora/madonna-dikotomi, nån? 😉 – som står för de kvinnliga inslagen) men jag KÖPER det, rakt av, för denna gång. Jag lägger ”klokbrillorna” åt sidan och sveps med.
Det finns en ”Metro 2034” också, den kommer i svensk översättning i april 2011. Svensk, säger ni? Jo, tråkigt nog så är det så att det är alldeles för få som har upptäckt Gluchovskij, så ”Metro 2034” finns ännu bara på ryska och tyska – INTE på engelska, underligt nog. Jo, jag kan stappla mig fram på tyska, men läsa en postapokalyptisk tegelsten med filosofiska referenser – njäe. Där går gränsen!
Om du vill läsa 2034 redan nu så finns den alldeles gratis på nätet, utlagd av författaren själv. Kruxet? Jo, den är på ryska. Mycket nöje!
—–
*) ja, alltså, det kanske kanske är så att jag jobbar med tåg… kanske. hum.
(inte så) Anonyma Biblioholister 