Serendipity, Gudrun style
Men se där, ena dagen skriver jag om kulturtantsuniformer, nästa dag läser jag om något som låter som en LJUVLIG vill-ha-bok: Gudrun Sjödén – Mina mönster.
Jag kommer alltid ha mer av Martens än av Gudrun (man kan dock handla Gudrun här också, såklart!) men ändå är detta lite av en drömbok. Misstänker att jag skulle få lust att riva ut var och varannan sida för att rama in.
—
PS jag vet inte riiiiiktigt hur jag ska förklara min grova Freudian slip då jag först råkade skriva kuklurtant :-O
dags att börja jaga julklappar?
Jag kommer kanske att avslöja en och annan julklapp bland nedanstående tips, men de tilltänkta mottagarna vet inte ens att jag bokbloggar, så de läser med största sannolikhet inte här. De är inte bloggläsare alls.
(jag vet att det är svårt för oss bloggknarkare att tro, men det finns ju folk som tycker att det dära internet, det är sånt en kollar upp nån gång i veckan på sin höjd, när en ska ha tag på en busstidtabell eller liknande)
Min julklapplista kommer inte att vinna några priser för extraordinärt unikt urval, jag spelar ganska säkert och undviker att ta ut svängarna alltför mycket. Förra året lyckades jag faktiskt ge bort en bok om Proust till en Proust-älskare som inte ens visste att just den boken fanns – den bedriften kommer jag nog aldrig att lyckas med igen. Jag är nöjd om mina julklappsböcker får någon att skina upp lite en stund, om reaktionen är ”ja, åh, den här har jag varit sugen på!” snarare än ett extatiskt ”oooooh, detta hade jag aldrig anat men det är perfekt!”.
Till familjens relativt nyutexade gymnasieläraren ger jag I am Malala. Trots att skolplikten upphör efter årskurs nio så finns det gott om skoltrötta gymnasieelever som kan behöva motiveras från tid till annan. Jag hoppas att Malalas tankar om utbildning och RÄTT till utbildning kan servera en och annan anekdot som kan hjälpa till att inspirera. Det finns väl inte någon som har missat Malala eller hennes bok, men hon är den numera världsberömda flickan som snudd på betalade det högsta priset en människa kan betala för sin rätt till utbildning.
When the Taliban took control of the Swat Valley in Pakistan, one girl spoke out. Malala Yousafzai refused to be silenced and fought for her right to an education. On Tuesday, October 9, 2012, when she was fifteen, she almost paid the ultimate price. She was shot in the head at point-blank range while riding the bus home from school, and few expected her to survive.
Till släktingen som älskar välskrivna och ymnigt tilltagna historier om hela familjer, berättelser som ger oss en hint om dåtiden, vad som har lett fram till nuet, ger jag Mikael Fants Vattnet i mars och Hanne Vibeke Holsts Förlåtelsen. Just denna släkting är sjuk och trött och läser helst pocketutgåvor på grund av bokens vikt – och som tur är finns båda böckerna i pocketutgåva nu.
Vad jag tyckte om Vattnet i mars och Förlåtelsen.
Gillian Flynn fotograferad av Heidi Jo Brady
Till vännen som halvt jobbat ihjäl sig ger jag Gillian Flynns Gone girl. Jag vill på intet vis inspirera henne att rymma, men Flynns spänningsskapande perspektivbyten och osvikliga känsla för detaljer kan mycket väl skänka en stunds välkommen distraktion från vardagen. Den är ganska tjock, så jag skulle vilja kalla det en perfekt jullovsbok ett år som i år, då relativt få semesterdagar ändå ger en ganska lång sammanhängande ledighet (oh, bliss) – åtminstone för kontorsråttor som vännen och jag. (Jag brukade jobba i en bransch där verksamheten inte kunde avstanna bara för att det var röda dagar i almanackan, men inte nu längre)
Till gudbarnen i Värmland ger jag Stora boken med Lego-idéer och (ännu en) STOOOOR LÅDA LEGO. Jag lobbar stenhårt för att ungarna ska bli ingenjörer och även om en kan invända att en bok med detaljerade idéer om vad en kan bygga kan råka lägga lock på kreativiteten snarare än att stimulera den, men jag litar på att M och A kan se boken som inspiration snarare än facit.
————————-
Annat julklappsvärt:
Belinda Bauers Betraktaren (rättsmedicin, Wales, snyggt levererat)
Pål Eggerts Borde vara död (mörk svensk urban fantasy med socialt patos)
Kim Thúys Ru och Mãn (för det sinnligt exakta och vackra)
Pär Thörns Ordningen upprätthålls alltid (smart, snygg och nyskapande samling svenska serienoveller)
PC Jersilds Ypsilon/En levande själ (för att främst den sistnämnda är en av de bästa svenska sf-romanerna någonsin, och Ypsilon knyter ihop säcken så fantastiskt fint. PC Jersild är bäst. Basta)
Bergmark Elfgren/Strandbergs Engelsforstrilogi (för att den äntligen är i mål)
Åsa Nilsonnes En passande död (för att hon är min naturliga följeslagare till Jersilds fantastiska författarskap)
Ester Roxbergs Antiloper (vänskap, kärlek, sorg)
Elizabeth Weins Code Name Verity (för spänning och en sida av WWII som inte alla känner till – och ojvojvoj, nu såg jag att hon har skrivit en bok till, den får nog bli en av mina julklappar till MIG i år)
Elin Wägners Pennskaftet (som en påminnelse om att snygga oneliners inte är en produkt av 2013 allena)
…eller så ger du bort en e-boksprenumeration från Novellix. Jag undrar om jag inte ska få en sån också.
något att längta efter
Den åker GENAST upp på bevakningslistan: ”Somewhere I have never travelled” av pseudonymen Alden Bell (se tidigare lovebombing av ”The Reapers are the Angels” HÄR).
Beskrivningen av den kommande boken låter kanske LITE hotande snuffsituffsi, men jag litar på att Bell har fingertoppskänsla nog att göra något snyggt av det här också. Han undvek effektivt att vippa över till det presumtivt gråtmilda i ”The Reapers”, jag hoppas att det ska visa sig vara hans specialitet.
Jag blir dessutom sugen på att läsa ”Hummingbirds” (New York, presumtiv aka-porr – mums) som han har skrivit under sitt rätta namn Joshua Gaylord.
Tack Feuerzeug för att du påminde mig om att leta efter mer Bell/Gaylord! LÄS dessutom hennes lockande inlägg om Moleskin Book journal och det sköna flödesschemat för val av SF/fantasy/horror-böcker.
vådan av google
”Alltså, borde inte Chelsea Cain skriva något nytt om Gretchen, Susan och Archie snart?” tänkte jag och slog till och gjorde en sökning på google. Jag plöjde bok två och tre i Mexiko och jag VILL ju läsa mer, numedengååååång, men jag vill (eller jajaja, BORDE) inte köpa fler böcker på ett tag.
(Åter-)Fann hennes hemsida och andades nästan ut när jag såg att den senaste boken heter ”The Night Season”. Jag hade redan bestämt mig för att alla Gretchen-Susan-Archie ska ha något med ”heart” i titeln (Heartsick, Sweetheart, Evil at heart) så det här borde ju vara ganska lugnt. Jag kollade in den där nattvisionen ändå, för säkerhets skull, och minsann minsann – där är de ju igen.
Hur länge ska jag klara att INTE trycka på köp-knappen tror ni? Mmmmgrrrrrmpf…
A city on flood alert, a killer on the rampage Heavy rains have burst the banks of the Willamette River; several people have died in the furiously rising waters …but the latest victim didn’t drown: She was killed before she went into the water. Soon, other victims are found, and Police Detective Archie Sheridan realizes that Portland has a new serial killer on its hands. Reporter Susan Ward is on the story, but she’s also got other leads to chase, and some secrets can be too frightening for prying eyes …with Archie following a bizarre trail of evidence, and Susan close behind, the pair must unearth the identity of a vicious murderer, and uncover the truth behind a mystery more than sixty years old…
Gretchen sägs vara ganska – men inte helt – frånvarande i den här boken, och det är ju riktigt trist (hon är mer än halva nöjet). Tack vare detta kanske jag kan hålla mig från köpknappen i någon vecka, åtminstone. Chelsea lovar emellertid att vår favoritseriemördare återvänder i bok nummer fem:
Gretchen is in jail, Archie and Susan are on the trail of a new serial killer, and Portland is flooding! A major character is poisoned. A major character drowns. And a major character gets hypothermia. So there is a lot of derring-do. That said, this is a good book for those of you who are new to the series. You can read it without having read the other three, and there is less stabbing in this one. Gretchen fans, do not be alarmed. She’s in this book. Just a little. And she’ll be back in book five when the stabbing continues. This book also features a lot of good tips that may save you from drowning at some point in the future. An excellent investment in your safety.
vådan av cookies
Nej. Rubriken har ingenting med min Ballerina Kladdkaka-(bland annat)-orsakade ymnigt tilltagna och dallrande ändalykt att göra. Det är snarare det där med vad som möter min blick så snart jag går till amazons startsida.
Dr Martens och zombieana. Amazon känner mig snudd på bättre än min egen mor gör. Fast jag har redan både Marlena (i svart) och Darcie (i slampig svart lack) så de får gärna överraska mig med nån ny kul modell som jag kan införliva i samlingen (hemma hos oss samsas elva par – om jag inte räknat fel – Dr Martens i olika modeller).
Nu var det ju David Wellington jag skulle spana in. Inget annat. INGET ANNAT, sa jag *harkel*
(tipstack till Feuerzeug, kvinnan som jag önskar vore min lillasyster)
edit: Jaha, så här blev det…
- ”Monster Nation” – David Wellington
- ”Monster Island” – David Wellington
- ”Monster Planet” – David Wellington
- ”Zombie: An Anthology of the Undead” – Christopher Golden (men ooooooj, den bara slank med…)
vem älskar inte bokhyllor?
Inferno från Stalands är intressant men… nej, den skulle jag inte klara av att se varje dag
Bokhyllor kan vara sååååå snygga. Det är inte mina. Inte en enda av dem är SNYGG. Eller kul. De rymmer bara väldigt många böcker. Hade vi haft ett ÄNNU större hus (och ÄNNU mera pengar…) så kanske hyllorna i Expressen-reportaget (den mjukt svängda tyckte jag om, och R E A D-hyllorna) hade funkat men nu? Njä. Ögongodis. Boknördsporr. Fast det var förfärligt många av de där s k bokhyllorna som mest rymde prydnadssaker i bildreportaget…?
*skriiiiiik*
Måste ha måste ha måste haaaaaaaa! Då är bara frågan – är det Mats Strandberg som är zombie-mödis eller är spelet för svårt för oss också? Är vi nördiga nog? (och vill vi isåfall VETA det?) *aaaargh*
Tusen frågor, alldeles för ont om svar. Det finns bara ett sätt. Vi måste nog köpa ett eget. Vi har letat efter ett alternativ till TP (javadådå? vi är lite retro!) länge, detta knske är GREJEN.
…och nu tror jag minsann att jag ser en doktorand i Hufvudstaden som gnager på knogarna också, eller…? Fru Feuerzeug kanske redan har testat det här spelet? Spill, spill!
Det språkrelaterade habegäret slår till igen
Detta, mina vänner, är snökaos i Qingdao, januari 2009. Jo, snökaos. Bilarna där har inte vinterdäck, ingen tränar på halkbana före uppkörning och snöröjning utförs medelst kvastar också på motorvägen. Just denna dag stängdes motorvägen av och det tog oss flera timmar att krypa fram i snigelfart till jobbet.
Min f d kollega Thomas (han har också har jobbrest massor till Kina, och delar min uppfattning om att många underskattar vilket socialt smörjmedel det är att vilja lära sig – och VISA att man vill lära sig – språket i det land där man gör affärer) noterade att jag har börjat plugga lite kinesiska och tipsade om sin favoritbok. Jo, den verkar onekligen aningens mer omfattande än den jag lånade på biblioteket. Den föreslagna boken finns OCKSÅ på vårt bibliotek, men den är utlånad. Är den så bra som den verkar (jag har reserverat den, boken jag har lånat nu får sysselsätta mig ett tag till!) så köper jag den rakt av, för den var otroligt billig för att vara läromedel, väldigt mycket billigare än den tunna bok jag har hemma nu. 303 spänn på Adlibris – det kallar jag bra pris.
Jag vet ju inte ens om jag kommer tillbaka till Kina för att jobba igen, men jag vill lära mig mer oavsett. Min hjärna behöver träna. Den behöver engagera sig i annat än direkt jobbrelaterade bekymmer, för att inte tala om de privata 😉
Boken som Thomas tipsade om var Kinesiska språket i Mittens rike, skriven av Johan Björksten. Björksten har varit i Kina i många många år, och upplägget är enligt Thomas lite specialanpassat för svenskar.
Varför specialanpassat? Jo, det där med uttal och ordföljd är ju en utmaning – och den utmaningen är av ganska skiftande karaktär beroende på vilket grundspråk man har, kan jag känna.
(jag hörde t ex någonstans att vi svenskar ofta har mycket lättare för att lära oss arabiska än engelskspråkiga människor har – vi har många mer gemensamma/liknande ch- och sch-ljud i svenskan än de har i engelskan. jag vet inte om det är en skröna eller ej, men intressant är det, och inte låter det helt otroligt heller, vi HAR en del knasiga – beroende på vem man frågar – ljud för oss i svenskan.)
Johan Björkstén har levt och verkat i Kina sedan 1986. Han talar felfri kinesiska och som radiopratare och tv-värd med egna veckoprogram har Johan blivit en lokal kändis. Han driver företaget Eastwei Relations, en av Kinas största PR-byråer.
Ja, det känns onekligen som om han vet vad han pysslar med. Han har inte bara skrivit språkböcker, han har gett ut böcker om business i Kina i allmänhet (dessa är emellertid på engelska och INTE riktade enbart till svenskar), det finns mycket att lära sig och många misstag att göra (bara det att jag gav en i mitt tycke exotisk Kosta Boda-snöboll – den där för värmeljus ni vet – ihop med en påse vaniljdoftande värmeljus till en kinesisk kollega i Qingdao. Hon blev glad när jag förklarade vad den skulle föreställa men såg också lite dämpad ut. Senare lärde jag mig att stearinljus kopplas samman med död, och ljus/ljusstakar ger man INTE bort sådär *harkel*) <— ja ja, försök själv att komma på något "typiskt svenskt" som INTE är en dalahäst (de är överösta med dalahästar på det kontoret) och som INTE är made in China. Jaja, det är en liten grej och det förstörde INTE vår relation, det finns så mycket värre misstag man kan göra, men det var tänkvärt ändå. När man kommer till Kina så slås man av hur lika vi är, trots allt. OCH hur olika.
Åter till boken. Jag läser en läsar-kommentar och fnissar lite:
smaken är som baken, fungerar jättebra till den som har disciplin nog att lära sig ett helt nytt språk alldeles på egen hand. Så länge du har motivationen att lära dig på distans så är detta något för dig, bra upplagd och allting..
Det som kanske är det negativa med detta kanske kan vara att boken innehåller inte så mycket färg, det mesta är i svart och vitt, dock förekommer det en del färgade bilder, men förvänta dig inte alltför färglada sidor med andra ord. Är du påverkad av den slags layouten ska du inte använda dig av denna lärobok. Jag å andra sidan är delvis påverkad, men jag kan fortfarande distrahera mig ifrån det och koncentrera mig på innehållet i boken..
Um… alltså, lämnade man inte det där med att kräva ”mycket färg och bilder” någon gång i mellanstadiet? *harkel* Nåja, det där med att den är tråkigt layoutad och svartvit gör mig ingenting. Det låter väl snarast som en träffande beskrivning av merparten av det t ex Studentlitteratur ger ut? 😉 Nu vet jag ju inte hur gammal författaren till kommentaren är, iofs.
vill-ha-listan, igen
Jaha, TACK ska ni ha (inga namn nämnda), nu har vill-ha-listan vuxit ännu lite TILL! Upp på listan åker Siri Hustvedts ”The Shaking Woman” samt Jerker Virdborgs ”Försvinnarna” och ”Kall feber”.
Mrrrrrf. Jag kommer inte att ha råd med kattmat snart… (”let them eat cake”?)
min mörka inre passagerare (allabordehaen) talar
ÅÅÅÅÅÅH vad jag – nej, förlåt, min inre bokköpardemon såklart – känner att jag nog faktiskt absolut väldigt mycket behöver Nancy Peñas ”Katten och kimonon”.
En japansk sidenvävare tillverkar en magisk kimono till kvinnan han älskar. Det visar sig att katterna i det utsökta mönstret på kimonon är levande, och när en av dem rymmer så påbörjas ett äventyr som sträcker sig ända till det viktorianska England.
En rad människoöden sammanförs av den märkliga katten: en sjöman, en liten flicka, en illegal kortspelare och självaste Sherlock Holmes och doktor Watson.
Med sina uttrycksfulla teckningar har Nancy Peña har skapat en magisk värld, där hon på ett lekfullt sätt väver in historiska och litterära referenser.
Den åker genast upp på önskelistan (jodå, jag har en sådan – tro det eller ej – även om det kanske verkar som om jag köper precis allting jag vill ha ibland. Det. Gör. Jag. Inte. *tandgnissel*). Kolik förlag, alltså. Nice. VÄLDIGT nice.
TACK Maria för tipset – eller ”damn you!” 😉 – vilket som.
—
Önskelistan? Tja, dagsnoteringen (förlåt, jag menar naturligtvis TIMNOTERINGEN ;)) lyder som följer:
- Dead Men (and Women) Walking – Dawson, Dawson Ann
- Katten och kimonon – Peña, Nancy
- American Devil – Stark, Oliver
- Anathem – Stephenson, Neal
- The Anatomy of Ghosts – Taylor, Andrew
- Immortal Life of Henrietta Lacks – Skloot, Rebecca
(inte så) Anonyma Biblioholister 