bokförlag

odds, odds, odds…

Det vankas riktig bokhelg, eller snarare Riktig Bokhelg, denna vecka.

På fredag ska jag på releaseparty här i Berlin, Thorén & Lindskog ger ut en svensk författare och firar det sköööönt nog med ett party i Sverige och ett här. Yay! Victoria Larsson debuterar med Ett norrländskt trauma och releasepartyt tar mig till Sameheads i Neukölln.

Vad är udda med det? Jo:

1) Thorén & Lindskog ger normalt inte ut svenska författare

2) Det blir mitt första bokevent i Berlin

Så… ja, jag läste igenom listan med inbjudna och i den listan finner jag namnen på två av den jag ser som min bästa lokala väns absolut närmaste väninnor. Vad är oddsen? Strax under 200 inbjudna och där är de! Bjöd med honom också, men han får besök av långväga vänner som han ska ta hand om i helgen.

(Vi ska kompensera det med en middag imorgon OCH om hans man hinner hem till Berlin i tid så ska han ansluta också. Hjälp! Jag är nervös! Tänk om vi avskyr varandra? Nu är det ju inte HONOM jag är nära vän med, det är ju A som är viktig, men jag vill gilla hans älskling också. Ju.)

Åter till boken. Victorias historia spinner kring Åmselemorden 1988, eller snarare kring Juha och alla de flickor och unga kvinnor som fascinerades av honom. Jag förstod aldrig kulten, men kan mycket väl tänka mig att läsa om den. Min lassie i sammanhanget? Jag sommarjobbade på en bensinmack en bit från Åmsele. Några dagar efter att allt hade hänt kom polisen förbi och berättade att Juha och Marita hade sovit i bilen på parkeringen utanför mitt jobb. Uff.

isherojag

Mer boktok – på söndag är det bokbrunch på mitt stammishak Gugelhof. I söndags blev det en sen lunch efter en kylslagen promenad och jag satt där en lång stund och läste min Isherwood – en av de böcker som ska diskuteras på söndag. Jag plockar dit alla vänner jag kan och det känns helt overkligt att stora delar av Breakfast Book Club sammanstrålar där på söndag. Hurra!


Sleepless in Berlin

image

En kopp myntate och Modernistas vårkatalog (Vår. VÅR!! Oh, tänk att jag flyttade ner den 8/4 och att det gick att sitta ute i bara tischa kl 20.00 på kvällen då… försöker bita ihop och tänka bort den genomgrå och råkalla Berlinvintern i väntan på en ny vår) får hålla mig sällskap i väntan på John Blund.

Utgivningen. Hm. Spretig eller bred? Föredrar att tänka ”bred”.

Modernista fyrar av två av storfavoriterna (Bolton och Bauer) redan denna höst, men våren bjuder Exil av Denise Mina. Garnet Hill-trilogin har några år på macken, men håller finfint för en nyutgåva. Det blir mer Mo Hayder (ännu otestad men en tidigare bok ligger och glimmar i skattkistan med olästa böcker). Våren bjuder dessutom på den första nyöversättningen på 63 år av de Saint-Exupérys Lille prinsen, på En familjeflickas memoarer av de Beauvoir och en massa andra intressanta nyutgåvor (Moll Flanders!! Yay!).

Välkommen våren! Denna jul är förvisso den första på många år som jag faktiskt längtar till, men våren? Oh. Den går utanpå allt annat. Vi kan ta en vecka jul (20-28/12), men sen kan jag lugnt tänka mig att gå rakt på april.


Julklappsdags?

Saker jag hade gjort om jag var i Stockholm den 1/12 – julbasar hos Brombergs.

image


ja, men precis så där ser det ut…

…när jag ska hämta ner katten från bokhyllan. Lite mer kortklippt numera bara.

sivblurb

Pussfnuttarna på Eskapix dammade upp en fruktansvärt snygg blurb-bild som header på sin Facebooksida. Nä, jag vet, det syns knappt, men det är yours truly som citeras. Klicka på bilden så ser du bättre. Det rara djuret vinner också på att ses i fullformat.

I februari serverar de nästa antologi, Brinn era Djävlar! Brinn!

I Brinn Era Djävlar! Brinn! kliver du in i en värld med noveller av Pål ”De döda fruktar födelsen” Eggert, Sofia ”Sexpuckona Anfaller” Albertsson, Stewe Sundin, Gunnar Blå, Johannes Pinter och Christina Nordlander.

What’s not to love? Jo, en sak. Jag saknar ett namn. Malin. Ska jag behöva vara utan Malin? Nä, hoppas inte. Men Pål är med, Pål som snart kommer med en ny fullängdare också.

Herr Holmströms gäng nöjer sig inte med antologier, de skissar dessutom på en gratistidning. Nog måste det gå att få ihop minst 2000 personer som kan tänka sig att läsa en gratistidning om alternativkultur inom konst, mode, musik, film och litteratur? ”Får vi ihop 2 000 gratisprenumeranter släpps första numret i slutet av april. Är intresset lågt blir det ingen kulturtidning – och Sverige förblir sitt grådaskiga jag…”

Just go there and sign up. Annars bussar jag katten på dig.

#Blogg100 – 7


en fantastisk tunnelbana blir ännu lite härligare

Jag kanske inte alltid älskar reklam – men jag faller som en fura för Piratförlagets kampanj i Stockholm. Våra C20-vagnar är alltid snyggsnygga, och jag gillar det stilrena i designen, men för en månad är det väl alldeles fantastiskt trivsamt med massiv boktoksdekoration.

c20deluxe

(fotot lånade jag av Piratförlaget, men jag hoppas att jag hinner ta egna bilder på sköna gröna linjen innan kampanjen är slut!)


Massolit fortsätter att växa

Nyheter på Massolits facebook-sida i dag: den danska kriminalförfattaren Sara Blædel ansluter till förlaget. Det är inte en dag för tidigt att hon hamnar i fokus igen. Norstedts lyckades – om du frågar mig – aldrig få ut henne till oss svenskar så som hon förtjänar. Grattis Massolit!

I oktober kommer De bortglömda ut som första Blædel-alster från Massolit. Sara dyker dessutom upp på bokmässan (och jag har hotellrum! fattar ni? för första gången bor jag i Göteborg torsdag t o m lördag och slipper STRESSA runt på Bokmässan, jag har knappt fattat det själv än) i Göteborg i september – årets tema är Norden, så det passar ju bra med en av Danmarks vassaste författare då.

Lär mer hos Gunilla Wedding

Photographer: Flemming Gernyx, 2011


another take on Aaaaaaugust

Med facit i hand så var mitt lilla utbrott på en viss tidning ett riktigt lyckokast, för det gjorde så att jag äntligen drog tummen ur stället där solen inte skiner och spanade in en samling andra magasin. Magasin som intresserat mig länge men som det bara inte har blivit av att utforska, och det finns en gräns för hur många prenumerationer jag vill och kan jonglera (tro det eller ej -he).

Eskapix var ett storfynd, och när jag kom hem från Tyskland i går så väntade ett tjockt kuvert från Kolik också. Jag nappade på ett erbjudande som rent tekniskt redan hade gått ut, men jag hoppades hoppades och si – förhoppningen slog in. Jag ville ju så gärna få Fabian Bengtssons Göransons Inferno med på köpet, och det fick jag.

Fabian tolkar Strindberg i en grafisk roman och det var t o m ännu bättre än förväntat.

Året är 1896 och August Strindberg har just lagt pennan på hyllan, för att istället försöka framställa guld genom alkemiska experiment. Men ju fler experiment som misslyckas, desto mer övertygad blir han om att en osynlig hand styr hans liv, och steg för steg går han vilse i en labyrint av svart magi, hemliga tecken och paranoida vanföreställningar.

Jag älskade stilen. Humorn. Sättet att teckna. Det absurda i det som sker inuti August i Paris efter hans skilsmässa från Frida Uhl får ännu en dimension när det tolkas i korta episoder, enkla men uttrycksfulla bilder.

Utopi magasin
har jag bara hunnit bläddra i än så länge, det får bli mitt sällskap i den nyuppsatta hängmattan senare i dag. Det lilla jag hann se var snygga SNYGGA grejor tryckta på lyxigt papper. Riktigt riktigt snyggt.

Jag läste Drift för många år sen och älskade den. Jag tror att jag behöver Maran också. Och Alena. Och Kiki… och Pärlor & patroner… Dödvatten… och… shit, ett nytt bokberoende slår ut i full blom.

Det enda som gör mig lite orolig är tanken på att Fabian i sin roll som förläggare och delägare kanske inte har tid att ägna sig fullt ut åt egna alster (men det vet jag ju ingenting om alls, han kanske är en vardagsmagiker av det slag som trollar fram 35 timmar/dygn). Han är så tokbra, jag vill ha mer, mycket mer Fabian Göranson.

Inferno får en stor fet femma av mig.

när den inre järnvägsnörden går i spinn…