någon som längtar efter ännu fler snyggt tecknade odödingar…?

Det började med World War Z. Max Brooks, son till Mel – aha! Smart kille. KUL kille. Vad har han mer skrivit…?

Plötsligt (demonen, ni vet) hade jag dessutom ”The Zombie Survival Guide” i min ägo. OM någon mot förmodan tycker att det är tråkigt att ströva omkring i butiker som t ex Bauhaus så kan jag berätta att med den överlevnadsguiden i huvudet blir spackelshoppingen till ett roligt äventyr.

Kristoffers haka dröp allt närmare golvet när varje del av varuhuset sporrade en föreläsning om varför en yxa är bättre än en motorsåg när zombiesarna kommer, hur det kommer sig att en eldkastare är rätt meningslös samt hur många zombies man kan tänkas hejda med ett skarpslipat krattskaft innan det går av. Ja, ni hajar.

(…sen började han OCKSÅ läsa Brooks, och allt föll på plats ;))

I London började jag fingra på The Zombie Survival Guide – Recorded Attacks men jag KÖPTE DEN INTE. Då. Efter två dagar hemma ångrade jag mig bittert, men blev snart glad igen när det visade sig att det faktiskt LÖNADE sig att beställa både den och den grafiska varianten av Neverwhere från Amazon, jämfört med om jag hade köpt dem på plats på HMV. Yesssss!

Husets två stora zombielovers har båda läst den (jag menar inte katterna), den är kul, smart och snyggt tecknad. WYSIWYG. Innehållet är lika snyggt som omslaget (det är, som alla serieälskare vet, inte alltid fallet). Invändningen blir den gamla vanliga i såna här sammanhang: den är åt helsike för liten och tunn. Man slukar den snabbt och vill sedan bara ha meeeeeeer… (damn, det där ständiga begäret känns bekant. borde jag döpa om bloggen till (inte så) Anonyma Bokzombies?)