vårt EGET bibliotek

alternativ

Ska man nu bli förkyld och seg så att man fegar storstuga med polarna i Orsa så är det ändå ganska mysigt att tillbringa delar av midsommarafton i bilioteket med bl a de här snubbarna. Vi läser om Kellerman och förtrollas av Katten och kimonon och kostaterar att sill, ägg och potatis var precis det enda vi ville ha till lunch och det räckte så fint så.

Annonser

i ett bibliotek nära mig

Inreda.com har med största sannolikhet Jessica Gedin att tacka för en hel bunt ordrar den här veckan. En liten bild vid sidan av hennes bok-krönika i Elle – pang, den där klockan vill ju jag också ha. Billigt trick.

Jag höll koll. Lagersaldot på Karlsson-klockan minskade hastigt under dagen, när det bara var tre stycken kvar så slog jag till. Den landade på Konsum i går, och passar kanonbra i det ännu bara halvsorterade (…bokstavsordning? jo, bitvis) biblioteket.

Den var egentligen ännu snyggare i svart, så mycket mer stilrent sober, men nu ville jag ha färg. Glad färg.

Ann-Sofie sorterar också om. Jag ska sortera resten av biblioteket vilket år som helst nu. Jodå.


vem älskar inte bokhyllor?



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inferno från Stalands är intressant men… nej, den skulle jag inte klara av att se varje dag

Bokhyllor kan vara sååååå snygga. Det är inte mina. Inte en enda av dem är SNYGG. Eller kul. De rymmer bara väldigt många böcker. Hade vi haft ett ÄNNU större hus (och ÄNNU mera pengar…) så kanske hyllorna i Expressen-reportaget (den mjukt svängda tyckte jag om, och R E A D-hyllorna) hade funkat men nu? Njä. Ögongodis. Boknördsporr. Fast det var förfärligt många av de där s k bokhyllorna som mest rymde prydnadssaker i bildreportaget…?


lovebombing: signerat.se och Majali

Jag har fått min egen Bokmal nu – det fungerade ju jättebra att handla på signerat.se! Snabb leverans direkt från konstnären (med ett trevligt kort bifogat) och faktura skickad via e-mail – bara att pytsa in. Bilden är tryckt på jättefint papper, jag hade höga förväntningar och blev ändå glatt överraskad.

Kruxet är att det är beroendeframkallande – eller rättare sagt, konstnären Maja Lindberg, Majali – är det. Jag besöker hennes blogg och vill ha ALLT. Ljuvliga människa till att göra stämningsfulla bilder av alla de slag.

Min egen Bokmal ska få en snygg ram, sedan åker den SJÄLVKLART upp på väggen inne i biblioteket.


ÄNTLIGEN!

Hallhyllan är på plats! Unge Mr Spock – ett år i dag! – ville naturligtvis också vara med på bild.


ute ur zombiekarantänen…? (pun completely unintended, förstås!)

Nu har jag ju skrivit om en chick lit till – visst får jag skriva lite om zombies igen då…? (jag vill ju inte skrämma bort eventuella normala läsare mer än nödvändigt ;))


man FÅR – förlåt, SKA – ha kuddfrisyr hela dagen när det är en slaskig novembersöndag.
(och nej, det är ingen di Leva-inspirerad kaftan, det är en helt vanlig pläd från Hemtex)

Ja, där sitter K och läser ”Zombies: A Record of the Year of Infection”, en alldeles fantastiskt tjusig bok med ”fältanteckningar” av Dr Robert Twombly (Don Roff och Chris Lane)

The year is 2011, and what starts as a pervasive and inexplicable illness ends up as a zombie infestation that devastates the world’s population. Taking the form of a biologist’s illustrated journal found in the aftermath of the attack, this pulse-pounding, suspenseful tale of zombie apocalypse follows the narrator as he flees from city to countryside and heads north to Canada, where–he hopes–the undead will be slowed by the colder climate. Encountering scattered humans and scores of the infected along the way, he fills his notebook with graphic drawings of the zombies and careful observations of their behavior, along with terrifying tales of survival.

Seattle-based writer and filmmaker Don Roff and Oakland, California-based illustrator Chris Lane share an abiding taste in the macabre. This is their first collaboration.

…och vilket samarbete sen – den här boken är så otroligt SNYGG!

Snygg och kul, just det där med en analyserande fältdagbok – med fantastiska illustrationer – fiktivt och skönt nördigt skriven ur en BIOLOGS perspektiv (Sara Sara SARA, du måste spana in den här om du inte redan har gjort det!), yes, det är ett perfekt upplägg!

Otaliga är de postapokalyptiska böckerna, skrivna i dagboksform om hur man överlever (eller inte) vardagen med grannskapet fyllt av zombies, men alla dessa böcker som jag har läst hittills (hm… fem-sex stycken på nån månad? tralalalala…) har det där lilla extra, så också den här.

Fyra och ett halvt boktoksflin av fem möjliga, tumme upp från både mig och K. Varför då ingen femma? Tja, det var som vanligt, den var alldeles åt skogen för tunn…! 144 sidor kunde gärna ha fått vara det dubbla. Tredubbla. Fyr… ja, ni hajar.


käraste biblioteket, nu med medelåldersvänlig uppgradering

När jag började lägga upp bilder på Vårt Eget Bibliotek så var det ju så att en viss fröken Bokmoster kom med den helt korrekta iakttagelsen att vi saknar läslampor.

SaknaDE, för nu har vi hittat dem! Nu kan även mer skumögda tanter och farbröder (jag själv inräknad *harkel*) njuta av en god bok hemma hos oss!

Vi hittade två simpla (jag föredrar förvisso att kalla dem ”klassiska”) fesgröna plåtisar för halva priset på Nordik (i e båda två höstades in för 498:- tillsammans, inte illa!). Funkar bra och passar in i miljön.

Hanjagbormed testkör en av dem i detta nu, han kurar i bibblan med en zombiebok i högsta hugg. Det ser så mysigt ut att jag tror att jag måste göra honom sällskap en stund. På återhörande! …återskrivande?… eller ja. Ni vet.