Arkiv för april, 2016

Extas

  Att se Rammstein i deras hemstad en kväll i juli. Ja, men gissa själv.

Annonser

Lösenordsskyddad: sauerkraut

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:


Biblioteksporr, Rijksmuseum Amsterdam 

Ickeforskare får inte gå in, men vi får kolla från balkong. 

M a g i s k t.

   
    
   


Rapport kommer!

  


Shit happens, revisited

   
   
Shit happens? DUSSMANN happens! Och det är inte kattskit.

Promenad hem från jobbet. Kylig (med våra mått mätt, runt 14 C i kvällningen?) men solig kväll. Trött men på gott humör. Passerar Dussmann. Passerar inte a l l s Dussmann. Går in. Handlar. Oj. Så det blev.

Sen, hemma: prosecco och en bok om kyrkogårdar.

Helt rimlig onsdagskväll.

Rent av underbar dito. 

Återkommer med omdöme.


Serendipity, Gudrun style

gudrunsmonster

Men se där, ena dagen skriver jag om kulturtantsuniformer, nästa dag läser jag om något som låter som en LJUVLIG vill-ha-bok: Gudrun Sjödén – Mina mönster.

Jag kommer alltid ha mer av Martens än av Gudrun (man kan dock handla Gudrun här också, såklart!) men ändå är detta lite av en drömbok. Misstänker att jag skulle få lust att riva ut var och varannan sida för att rama in.

PS jag vet inte riiiiiktigt hur jag ska förklara min grova Freudian slip då jag först råkade skriva kuklurtant :-O


Dora Bruder

dorabruder
Sent omsider vågade jag mig på Patrick Modianos Dora Bruder. Jag vet inte alls varför jag tvekade så länge – eller jo, det vet jag, jag trodde väl som vanligt att den skulle vara för tung och svår för mig.

Det var den inte. Möjligen var den för intensiv och detaljrik att ha i öronen som promenadsällskap (det är lätt att bli distraherad och tvingas ta hänsyn till världsliga ting som spårvagnar, cyklister och irrande turister när man lullar runt i centrala Berlin), så jag funderar på om den är trevlig nog att köpa i gammal hederlig pappersupplaga för att njuta igen, på annat vis. Vi får se.

Vad jag föll för? Så handlöst?

Paris, Paris, Paris och Paris. Besatthet och hängivenhet, snudd på NÖRDIGHET. Författaren såg en notis i en gammal tidning från 1941 – en efterlysning, den då femtonåriga flickan Dora Bruder hade rymt. Har någon sett henne?

En ung judinna på rymmen. Vad hände? Vem var hon? Hur gick det?

De två sista minuterna lyssnade jag på fem gånger. Hjärtat blir tungt även om vem som helst kan ana sig till hur saker slutar i ett land ockuperat av Tyskland under andra världskriget.

Det går långsamt. Jag imponeras av besattheten. Det är en bok att läsa i Paris, att ha i väskan och vandra i Modianos spår när han i sin tur vandrar i Doras.

Långsamt. Långsamt. Långsamt. Men inte tråkigt en enda sekund.