Arkiv för 29 juni, 2015

Sommarlov med Kulturkollo – #hemligheter

Dagens Kulturkollo-tema – #hemligheter – kan tolkas på så många spännande sätt! Idag gjorde jag det enkelt för mig och valde bara ett.

Det är kopplat till det som brukade vara ett av mina största intressen. Fel, det är det än, jag bara GÖR det inte lika mycket längre.

Reser.

Förhoppningsvis kan det bli ändring på det, även om det kanske inte blir som åren med exet då vi sparade allt vi kunde till att resa, resa, resa och resa. Mannen jag umgås med nu älskar också att resa, och gör det mycket både i jobbet och privat, men vi är på tok för färska som konstellation för att boka stora projekt tillsammans redan. Vi har lösa småplaner på weekendresor dock, men han jobbar två helger av tre så det vete tusan hur det ska gå till. Nåja. Det om det.

Jag reser samma resa minst tre gånger.

– Jag älskar att förbereda. Plugga på.
– Jag reser på resmålet (duh, men jo – det är intensiva resor och det är sällan mer än 50% av tiden spenderas på stranden ens på traditionella sol-och-bad-resmål, till renodlade dylika skulle jag nog heller aldrig åka, det måste finnas mer – historia, kulturskatter, konst, kul grejor inom nära räckhåll!)
– Jag reser efteråt. Igen. Bläddrar. Skriver. Minns.

kultklheml

Jaha, vad har denna (långt från fullständiga, men jag vill inte vissa min nördighet i full blom än ;)) packe ord om resor (samt bild på packe böcker) med hemligheter att göra?

Jo, den där trestegsraketen med resa, den företas delvis (speciellt före och efter) med hjälp av bok. Guidebok. ALLRA helst en som har något med ”secret”, ”unusual” eller ”derelict” i titeln. Det kan vara städer, slott, kyrkogårdar eller (surprise) tågstationer. Har man väl börjat knarka ”secret/unusual/derelict/hidden [x]” är man oftast fast.

Nu inser vi ju att ”secret” liksom spricker lite när det finns en bok om det. ”Hidden” eller ”unusual” kanske är bättre. De där små små detaljerna som jag annars skulle ha missat. Som är kul att berätta för nån annan som också gillar detaljer.

Jag har testat lite olika serier genom åren och har hittat en del favoriter:

Metro Publications Ltd gör många små handväskvänliga guider om London där jag har hittat MYCKET bra! Jag har två om hidden walks, en om cemeteries. De kostar sällan över tio pund (och finns ofta att fynda ännu billigare hos t ex Book Ware House), innehåller massor av information och ofta många färgbilder. Jag vill ha allihop!

Jonglez är ett annat riktigt favoritförlag – det enda trista är att böckerna har varit svåra att få tag på ibland. Jag har Secret London och Secret Paris.

Duncan J D Smiths ”Only in…”-serie har jag tyckt lite so-so om. Stora och relativt tunga böcker (jämfört med de andra), lite traditionellt och tråkigt upplagda (jämför med de andra :)), men inte dumma alls ändå. Jag har Berlin och Budapest, skulle gärna ha Prag också. Prag är bara tre timmar bort med tåg – och halva den resan (från Dresden till Prag) är ljuvligt ljuvligt vacker.

Ja, förutom de här serierna har jag massor av fristående böcker. Väldigt ofta har jag köpt dem på plats, som/istället för mer traditionella souvenirer. Jag har två hyllmeter reserelaterade böcker, då ska ni veta att det fanns nån hyllmeter till som jag gjorde mig av med när samlingen skulle skalas ner inför flytt till Berlin. Jag gjorde mig mest av med gamla Lonely Planet – de åldras inte riktigt med samma värdighet (innehållsmässigt m a p shoppingtips och restauranger etc) som böckerna som beskriver mer beständiga saker som arkitektur och roliga detaljer.

———————–

PS jag skuuuuuulle kunna börja sniffa efter guider om t ex Krakow… eller Dresden, eller Köpenhamn. Men jag vill inte jinxa 😉

Annonser

nu är jag otacksam igen

Den delas friskt och lyckligt, Frank Kaisers krönika om varför kvinnor över 40 är bäst. Själv är han… mycket äldre? Många av mina medmänniskor känner sig alltså grymt hedrade av att en sjuttioåring föredrar kvinnor över 40 istället för att som en del av sina pinsamma jämnåriga bara ha ögon för ”22-åriga servitriser” (se där, servitris ja, vi trycker till dem lite också medan vi håller på). Den manliga blicken, nån SER oss, uppskattar oss, nu måste vi deeeela och hylla något som är… klyschor, självklarheter eller inte ens upp till någon annan att bedöma.

Vi är värdiga. Vi ställer inte till med scener (på OPERAN!!).

Most older women cook well. They care about cleanliness. They’re generous with praise, often undeserved.

Are you fucking serious? Ja, jag lagar görgod mat. ÄNTLIGEN nån som uppskattar det och ser det som mitt VÄRDE!

Jo, jag vet att det är generationsklyftor och kulturskillnader, men att så många av mina jämnåriga svenska kompisar delar detta som vore han sänd av Gud, det gör mig förbryllad och sorgsen.

Jag avskyr generaliseringar. T o m när de ska hylla eller ”styrka” gruppen jag tillhör. Tänker lite på snubben som orsakade en shistorm i Sverige nyss, hans kommentar om att han inte ville ge (oombedda) komplimanger till de snyggsnygga tjejerna, nä, det var de mellansnygga till fulsnygga han ville glädja! TACK, vännen! (not)


Lösenordsskyddad: snart nyårsafton? (uppd)

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll: