Projekt längtan

Jaa, ser ni, ännu en bok-i-knät-på-lunchen-bild, för Marika Kings Projekt längtan var en av pendlarböckerna i förra veckan.

I Projekt längtan träffar vi managementkonsulten Lisa igen, henne läste jag för första gången om i Supernova som jag egentligen inte minns mer av än att jag tror att jag älskade den (!). Supernova handlade om en ung kvinna från småstan som råkat få med sig driv, IQ och kapacitet i livets ryggsäck. Hon får jobb på Maffigaste Managementkonsultfirman direkt efter examen från handels, och sen snurrar allt på tills hon halvt jobbar ihjäl sig. I Projekt längtan återvänder hon till jobbet efter en kort sjukskrivning för utbrändhet. Hon är på väg ner i samma gamla hjulspår (inkl vänstrande med gift kollega) men stannar så upp och funderar på vad i hela fridens namn hon håller på med.

Jag spoilar inte mer än baksidestexten om jag avslöjar att hon kommer fram till att NEJ, ner i samma hjulspår vill hon inte. Hon vill göra nåt Fint. Biståndsarbete! DET!

Kringelikrokar leder till Västafrika där Lisa lär sig att det där med vad västvärlden kan göra för att hjälpa den fattigare delen av världen, det är banne mig inte så självklart som vi kanske kan tro med vår fläckvisa industrialiserade von oben-attityd.

Ja, och så blir det lite tjääärlek också, men den sidan av storyn fick mig att himla lite med ögoen, så den går jag inte in på så mycket. King är suverän när hon skriver om ett arbetsliv som stundtals liknar mitt eget, jag tycker om Afrika genom Lisas ögon (allra helst just de där reflektionerna om vad som är bra hjälp och inte – nån som minns pinsamheterna med dyr pappersindustri…? Barbara Voors skrev en bra bok om det, När elefanter dansar, och Voors, DÄR har vi f ö någon vars författarskap jag SAKNAR!), men när hon skriver kärlek och relaterade kärleksscener, neeej, det funkar inte för mig.

Läsvärd, men trots en stark början kände kag inte samma kärlek hela vägen in i mål som jag gjorde när jag läste Supernova. Hoppas trots allt att King skriver på något nytt, för jag vill läsa mer om Lisa.

16 maj, 2015 | Kategorier: omvärlden, resor | 2 kommentarer