Vivien’s Heavenly Ice Cream Shop
Nej men se så det blev – det blev ännu en gullenuttig chicklittare modell ”byta liv helt, fightas fightas fightas but all well that ends well”.
Två på raken. Har jag blivit galen?
Nej, inte mer än vanligt, men det är mycket som snurrar i skallen nu och simpel simpel verklighetsflykt enligt konceptet ”allt kastas upp och ner och ingenting blir som man trott men ooooooj det ordnar sig ändå” är vad jag har velat ha.
Den andra varianten vore väl att plöja PA, ”allt går åt helvete PÅ RIKTIGT och det kanske vore synd att säga att det ordnar sig, men…” – många skulle säga att den varianten vore ännu listigare att ägna sig åt. Jag kan till och med hålla med. Fast nu har jag inte varit sugen på PA. Punkt.
Enter Vivien’s Heavenly Ice Cream Shop. Två systrar ärver en glassbar i Brighton från sin älskade farmor. Farmodern har varit sjukare än någon i familjen har insett, så när de kliver in i butiken är den aaaaaningens mer nergången än de trodde. Och kundkretsen är inte direkt ymnig, butiken ligger lite i ”fel” del av Brighton. Fixa, repa, dona. Lära sig göra egen glass. Försöka hitta en kundkrets. Försöka laga trasig familj. Försöka hantera relationer. Ja, där har ni plotten i korta ordalag.
Jag är vansinnigt förtjust (no shit, Sherlock) i ”starta-ny-verksamhet”-stories men detta är tyvärr ingen av de bättre jag har läst. STORT plus i kanten dock för
1) Brighton (jag har aldrig varit där men det finns på listan)
2) FLORENS (oooooh, FINNS PÅ LISTAN, ”vi MÅSTE åka till Florens” gastade jag till min förskräckte italienske gode vän i lördags).
Minus för gaaaaaaanska platta karaktärer och aningens för tillrättalagt slut. Jo, vi som läser sånt här kanske vill att det ska sluta lyckligt, men den här boken kör tyvärr ner i pekoraldiket. Big time. Eller så är jag bara bitter 😉
(inte så) Anonyma Biblioholister 