vanedjuret

”Ja men det är väl klart att du ska sitta DÄR” liksom flin-fnös min favorit-tant på stamstället när jag tog vanliga bordet. Egentligen är det inte mitt förstahandsval, men absoluta favvobordet var upptaget. Vi tog oss igenom en hel liten trevlig konversation om nytt år samt väder och vind sen. Ibland låter min tyska riktigt bra. Idag gjorde den det. ”Bra jobbat, Andersson”

150104a

150104b

Jag busade till det LITE för att vara jag (de första fyra-fem besöken åt jag väl samma sak varje gång, hum…) och testade oeufs cocotte med getost och timjan. Gudomligt gott. Frukten efteråt – man vet aldrig vad man får från gång till gång – är alltid lika fin. Bill Clinton was there, för övrigt. Lustigt, för det är ett bra ställe, men absolut inget lyxigt. Trevligt och jordat, helt enkelt. I like.

150104c

Jag läser fortfarande Lotta Lundberg – fantastisk bok, men mycket tung – och framförallt: jag fyllde tre sidor i min fina att-göra-bok (julklapp från P som vet att jag gillar Frida). Inga idéer är för små. Eller för stora. Här ryms allt från ”Åk till Madeira” till ”Gå mellan Hermannplatz och Kottbusser Tor” via ”Måla en tavla (obs, inte med katter på)”. Jag började fylla den med saker den 31/12 och en punkt är redan avklarad (promenera hela Karl Marx Allee). Ja, det finns en liten kolumn där jag kan bocka av det som är gjort and YOU BET ATT JAG GÖR’T. BOCKA AV FTW. JFDI.

Tog en kaffekväll med min allra äldsta vän Karin (ja, hon är inte äldst per se, men vi föddes med sex dagars mellanrum och bodde grannar från 1969 till 1980 så hon är den som varit min vän i flest år) när jag var i min barndomsstad i julas. Vi pratade om ordet ”normal”. Och om diagnoser. Finns det ens någon som är ”normal”, vad det nu är?, undrade jag. Vi är skeptiska. Så mumlade jag att jag inte tänker så mycket i termer av diagnoser men att jag också inser att jag har många aspiedrag och då skrattade hon rått.

”Du, Aspie? Skojar du? Klart du är.”

Ja, kanske. Alla har vi våra särdrag. Jag måste säga att som ingenjör, s k senior advisor och expert på projektuppföljning, planering och statusgenomgångar, har jag sannerligen nytta av mina. Jag är mycket tacksam över det. Det är väl klart att det finns nackdelar också, många, men det finns ju inte ett enda personlighetsdrag att tillgå som inte BÅDE har en fram- och baksida, om man tänker efter. Vad som är vad är in the eye of the beholder!

———————-

På chicklit-fronten? Inte mycket att redovisa mer än att jag fortfarande undrar hur folk tänker när de ska försöka tjusa en (se ovan ;)) erkänt torr ingenjör som beskriver sig som jordad och rätt icke-andlig genom att skriva en låååång och galen harang på franska och engelska om min underbara AURA (som tydligen syns på profilbilden). S u c k.

Jag har dragit av ett kommunikationsrelaterat plåster ganska bryskt (jag kan inte ens med ORD beskriva hur skön min nya taktik är, inte gå och grubbla utan bara klippa sånt som känns konstigt) och det finns fortfarande utrymme för mig att bli positivt överraskad men jag tror inte det. Livet är för kort för att bara undra över en del saker. Klara besked is da shit.

Annonser

Ett svar

  1. Ja, du skickade vär fotot där du är zombie …? Schnögg aura på den ju :*

    4 januari, 2015 kl. 18:05

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s