Escape to Cornwall

image

Roliga saker i klump blir också till stress. Lägenhetsbyte parat med deadlinepress på jobbet parat med tusen osäkerheter (fyllde jag i rätt nu när jag försökte byta adress hos Vattenfall? Varför får jag inte igång girokontot? Varföööööör finns bara infon på tyska? Det där sista snörpte jag lite extra på munnen åt när jag äntligen fick röstkortet och såg den lååååånga listan med information på alla möjliga språk). Att fatta rätt i såna kontakter är nåt helt annat än att glädjetolka Rammsteins galna texter eller nästan förstå en skönlitterär text.

Igår kånkade jag grejor till nya lägenheten, den ligger 700 meter bort så det där med att flytta per apostlahäst är mest som ett bra träningspass. Idag skulle jag fortsätta, men sunkade ihop med en bok. En snuttetrasa.  Byta-liv-eskapism igen.

Alla stories om att byta liv betyder inte att gå till lyx. I Little Beach Street Bakery är det tvärtom. Engelskt yuppiepar har det knackigt, den gemensamma firman kursar och de flyttar isär. Polly får inget nytt jobb och det lilla hon har kvar att leva på räcker inte till någon fräsch lägenhet.  Dela, i hennes ålder? Njä. Så finner hon ett sunkigt gryt ute vid kusten i en liten märklig stad, deltid ö, deltid halvö. Jo. Vid högvatten är det båt som gäller, den lilla vägen ut till staden är ofarbar stora delar av dygnet. Polly räknar inte direkt med att vare sig hitta jobb eller att bli bofast.  Hon vill mest unna sig några veckors stilla ro, och i den lilla lägenheten har hon råd att bo ett tag även om hon inte har någon inkomst.

Till att börja med är det fruktansvärt ensamt.  Hennes första kompis blir en liten lunnefågelunge och sen… rullar det på. Boktiteln spräcker den stooooora överraskningen förstås 😉

Det är vare sig nytt eller innovativt, men det är mysigt. Jag gråter när jag läser.  Det gör jag mycket sällan.  Nu kan stress och fet huvudvärk påverka tårkanalerna, jag ser en liten pekoralvarningslampa blinka i ögonvrån, men det gör inget alls. Jag behövde den här ynklostunden. Den mysiga ynklostunden.  .

Annonser

9 svar

  1. You had me at lunnefågel ❤ 🙂

    25 augusti, 2014 kl. 10:11

    • Jaa, jag som har haft en fågelbästis blev också alldeles till mig…! Nisse ❤

      25 augusti, 2014 kl. 11:25

  2. ÄLSKAR Cornwalleskapism! Min ynklovariant hette ‘The Beach Café’ av Lucy Diamonds

    25 augusti, 2014 kl. 20:51

    • Vi kan bokbyta Cornwallmys i Göteborg om du vill? 😉

      26 augusti, 2014 kl. 07:19

  3. great idea! om den stått i Londonbokhyllan! : (

    26 augusti, 2014 kl. 18:03

  4. Tror jag ska fly undan verkligheten med den här idag 🙂 Tack för tipset!

    2 september, 2014 kl. 05:27

  5. Jenny Colgan är väldigt ojämn tycker jag – jag har läst ett par riktigt bra och ett par riktigt fruktansvärda böcker av henne. Men – denna låter väldigt trevlig! 🙂

    5 september, 2014 kl. 10:12

  6. Jag försöker komma ihåg att ta med den till Göteborg så får vi se om den hittar ett nytt hem!

    10 september, 2014 kl. 07:35

  7. Ping: Neil the Puffin II | (inte så) Anonyma Biblioholister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s