Arkiv för juli, 2014

Berlin – stadsdel för stadsdel

berlin-stadsdel-for-stadsdel-en-hel-guide-till-en-delad-stadI Syninge förra året hade vi förmånen att lyssna på Valle Wigers när han berättade om sin bok God natt, oktober. Han nämnde i förbifarten att han tidigare hade levt i Berlin i många år och dessutom skrivit en bok om stan. Jag spetsade öronen, Berlin som tänkbar arbetsplats har funnits på tapeten i mer än fem år, men det har som bekant inte blivit någon flytt förut av vissa rutiga och randiga skäl (föräldrars sjukdom har haft mycket allt med saken att göra). Nu! NU ska jag köpa och läsa! Sagt och gjort. Hämtade boken igår. Plöjde den inatt.

Den här Berlinboken – ”en hel guide till en delad stad” – är  rolig och smart. Jag har redan vandrat nog många mil för att den ska vara LITE för light för att servera riktigt mycket ny information, men jag uppskattar den personliga och humoristiska tonen väldigt mycket. Ibland är det som bekant väldigt intressant att läsa om saker en redan vet, speglade via andras omdömen.

Nackdelen med att beställa böcker via en alldeles för liten ruta i en mobiltelefon är att en kanske inte alltid läser så noggrant som en borde. Jag beställde fel upplaga – jag fick den från 2010 istället för den uppdaterade upplagan som ska komma i augusti. Well well, bygones. Det är en bra bok och jag hade nöje av den, men Berlin om någon stad förändras så snabbt att tips på krogar och butiker kan bli inaktuella ganska snart (nåja, en del ställen – jaa, Prater, jag tittar på dig – har funnits ett bra tag och lär inte gå under kommande vecka heller). Jag vet inte hur många matställen som hunnit födas och dö på min gata bara sedan jag flyttade dit i april. Många. Nu bor jag förvisso på en väldigt bra matgata i Prenzlberg, men dock. Ständig förändring är Berlin i ett nötskal och utgör en källa till både tjusning och frustration. Mest tjusning, om du frågar de flesta.

Boken från 2010 fokar främst på sex stadsdelar (Mitte, Prenzlauer Berg, Friedrichshain, Kreuzberg, Schöneberg och Charlottenburg) och den stadsdel som jag mer och mer börjar uppskatta (Wedding) är ganska styvmoderligt behandlad. Wedding är så mycket mer än fula Westhafen och Gesundbrunnen (även om ett av mina favorittips-som-jag-tvingar-på-alla, Berliner Unterwelten, har sin biljettshop där). Lilla ån Panke erbjuder många vackra kringelikrokar där det är mysigt att promenera. Där med att vika av från Badstrasse, gå in på en till synes liten innergård och – kaboooom – därinne vidgar sig det lilla till en vacker grön plats med ett riktigt sagobibliotek. Det gamla maffiga Amtsgericht-huset i kvällsljus är en pärla. Det finns en mängd trevliga fik och matställen i kvarteren runt Leopoldplatz.

I ärlighetens namn ska jag dock erkänna att jag inte heller hade börjat upptäcka och gilla (delar av) Wedding så snabbt om det inte vore för min goda vän Alex som både bor där och älskar stadsdelen. Jag bor ganska precis på gränsen mellan Prenzlauer Berg och Wedding så jag uppskattar verkligen hans väckelsemission. Alex är f ö också en av stans måååååånga inflyttingar, men han har bott ganska länge i Berlin och flyttade dit från en liten stad i forna DDR.

Undrar just om Wedding får mer plats i den nya upplagan? Men det är också så här det är. Alla har ”sitt” Berlin (tror de – jag kan ofta ha lite roligt åt hur just denna stad kan trigga en besserwissergen i så många, framförallt när jag hör diskussioner mellan unga svenska hipsters kring Boxenhagerplatz en söndag) och det ska fan skriva en guide över denna stad utan att folk gnäller. Det är garanterat ganska många som har försökt men inte blivit utgivna. Jag kan vara en cynisk tant med fördomar, men jag tror att just de missförstådda Berlinexperterna gnäller EXTRA mycket 😉

En trevlig bok om en intressant stad, what’s not to like? Den här boken kommer jag att sticka i händerna på tillfälliga besökare i stan.

PS det är inte bara Valle som ha cred för boken, Per Ek har också skrivit och Linda Berglund har fotograferat. För varje stadsdel intervjuar de dessutom folk som bor just där – sedan länge eller mer nyanlända.

Annonser

Konsten att bli lesbisk

Min skönaste vän skickade mig en bok – ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk” av Tudor/Lodalen. Det är en utomordentligt snygg bok, så jag kastade mig över den med en gång.

tudorlodalen

En handbok i konsten att bli lesbisk? Varför då? Vet en så vet en?

Nej, jag håller inte helt med. Vi är väldigt fast i våra konventioner om vad som är möjligt och inte. Ofta mer än vi inser själva.

Kvinnorna som skrev boken hade stått där i köket på fest efter fest och hört kvinnor sucka över sina män med orden ”om jag ändå kunde bli lesbisk…” – Sagt och gjort. Nu finns boken!

Mest av allt är den för mig en handbok i vardagsfeminism. Den är ganska ”light”, aningens för light för mig som är både övertygad feminist och öppen med att jag inte stänger dörren för vare sig män eller kvinnor, men för den som känner sig mer nybörjare, eller bara nyfiken och vill veta mer, är det en pärla.

Nu är det väl ingen som inbillar sig att allt trillar på plats och blir enkelt bara för att en kommer ut och lever tillsammans med en person av samma kön (jag tippar nämligen på att andelen män som stundtals suckar över kvinnor också är rätt hög). Sen kan jag känna att många avsnitt är lite för inriktade mot det butchiga. ”Klipp håret, släng kjolarna och kör loss” liksom. Friheten att få se ut och vara som jag vill är för mig central också i HBTQ-kampen. Jag skulle aldrig vika där. Jag är en stolt macho-femme som nån kallade mig en gång. För ska en nu generalisera så är det i mina ögon mer butch att ha kört tåg än att alltid ha kortklippta naglar… 😉 Fast det där med kortklippta naglar är förvisso inte så mycket ett politiskt statement som en praktisk åtgärd för att slippa det där med att råka klösa sin partner i känsliga slemhinnor.

Jag läste den här boken med stort nöje, den är som jag skrev tidigare väldigt snyggt layoutad och många många röster kommer till tals. Jag är kanske delvis partisk eftersom listan över folk som har bidragit dräller av vänner och bekanta (så även min kära vän Suzann som gav mig boken och som får ett extra varmt tack av författarna i efterordet), men jag sätter på mig de ”utomstående” glasögonen och finner att jag tycker om den ändå. Den kan läsas av ALLA, män som kvinnor. För mig handlar den inte om att bli lesbisk. För mig handlar den om att öppna ögonen för våra omedvetna beteenden i vardagen, och att välja sin väg – hur den än ser ut.

————————-

Det var ett tag sedan jag läste boken nu, dags att passa på att tokblogga de här få dagarna som jag har tillgång till uppkopplad dator (mobilbloggande är som jag tidigare nämnt inte direkt något som göder vare sig flit eller kreativitet i mitt fall) och jag insåg att jag hade glömt att blogga om den här boken när jag läste och gapskrattade åt Suzanns fejjanuppdatering idag:

Sitter på T-banan och bläddrar hektiskt i boken ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk” av Mian Lodalen och Matilda Tudor. (Diskretion har aldrig varit någon hederssak för mig). Förbereder morgonens deltagande i RFSU:s spanarpanel då en kille lite försynt frågar om jag har bråttom? Jag säger Va? Han replikerar, ja att bli lesbisk nu till Pride! Dagens ASG! Så är det naturligtvis!

Den förträffliga Suzann (hon är en fantastisk föredragshållare som du inte bör missa om du får chansen att lyssna på henne) håller/deltar i hela nio seminarier under Stockholm Pride och ville som vanligt förbereda sig in i det sista.


When in Prague

image

En väldigt bra sak med att bo i Berlin är att det bara tar några timmar med tåg (genom bitvis svidande vackert landskap) och så swooooosh så är en i Prag. Vi betalade strax över 90 euro per skalle t o r.

Väl framme i Prag kan jag konstatera att peppen är enorm på sista delen i Daughter of Smoke & Bones-trilogin av Laini Taylor. Har inte haft något riktigt sug förrän nu, men nu slog det till med besked så det är ju en illa tur att boken väntar i min hylla i Berlin.

Annars? Liten bok med övernaturliga myter från Prag inköpt. Ville leta efter Golem hos Rabbi Löw men numera måste judiska museet passeras för att en ska få komma in på kyrkogården och inte ens jag betalar 80 spänn för att se EN gravsten.


Bokmässedrömmar igen

programmet för Forskartorget är klart!


Dagens läsplats #1

image

Första läsplatsen för dagen blir en solstol vid Spree, i  Monbijou Park. K har shoppingfyndat lite, men en ljuvlig sommardag är ju aningens bortslösad med att bara göda Mammon så vi passar på att få en stund på en av favoritplatserna också. Det är för en gångs skull INTE kallt och regnigt när K är här så nu jäklar ska vi passa på och HETSSITTA här när vi kan 😉

Är paff över min Lucy Dillon. Det är en bok att längta till, så har jag inte känt för den här typen av bok på många år.


Kall mjölk och varm bok

image

Wifijakt på Schönhauser Allee tog oss till café Balzac. Milkshaken är lika risig som det trådlösa, men den är stor och kall. Synnerligen uppskattat efter ännu en dag med 32 grader i skuggan.

image

Nu har jag sällskap i en vecka! K flög ner imorse.  Berlin börjar bli vardag för honom också, så vi har bara pratat och legat i parken och läst idag. Skönt så.


Nächste Station: gräsmattan på Falkplatz.

image

Kl 11.00 var det redan 29 grader i skuggan (30 grader vid 22-tiden igår, hjärnan koagulerar) så nu blir det en slöööööö dag. Njut! Sommar!