Veckans storkap: styleguide Berlin
Jag skulle ha brevpapper. Några vykort. Kanske ett litet anteckningsblock?
Lyckades med vykort och kladdblock. Misslyckades med brevpapper. Är det helt utdött numera? Nåväl. Nu slutade notan strax under 50 euro och sååååå många vykort blev det inte. Det var bara det att jag DROGS mot hyllorna med Berliniana.
Kartbok. En bra kartbok är en mänsklig rättighet. Börjar hitta trevligt folk och vill inte vara den där som ska behöva lotsas och hjälpas om vi ska hänga. Min bästa kollega (själv inflyttad för kanske tio år sen) har järnkoll och jag vill hitta till hans tips. Ja. Kartbok var nödvändig.
Så föll blicken på Styleguide Berlin av Teschendorf och Albert. Tjock bok. Kraftigt brunt papper.
eat
shop
love it
25 euro är inte billigt men boken är värd varenda cent. 256 sidor – allt i färg, fullsmockat med bilder. Intervjuer med nya och gamla Berlinare om deras bästa tips. Så svidande snyggt. Just den sortens lite udda tips som jag letar efter. Denna bok kommer att bli full av post it-notisar. Det är preciiiis en sån bok som jag hade velat göra själv! Högsta betyg!
Mitt exemplar är på tyska, har lightgooglat och t ex hittat den på adlibris men också där bara på tyska. Nivån på språket var alldeles lagom för mig. Kan du inte tyska alls? Köp den som ljuvlig pekbok. Drömbok.
Nu är Berlin en stad som förändras snabbt – det är halva charmen – så den som verkligen vill hitta alla tips i en sån här bok lär se till att få ett nyutgivet exemplar. Somliga tips leder till klassiker som inte lär gå under i första taget men innan man sätter sig på tåget är det bäst att kolla de webadresser som finns till i stort sett varenda tips.
Eftetsom jag är galen i just min Kiez så tycker jag såklart att de har missat en del uppe hos mig men: bygones.
Dussman-fynd für alle
Det går åt en del vykort. På Dussman hittade jag en liten bok med 30 knasiga kort att färglägga själv. Billiga färgpennor från ikea och mindre billiga färgpennor från Stabilo – nu ska vännerna trakasseras med mina alldeles egna konstverk. Kul souvenir för en solig dag i parken (eller för den delen en regnig dag på café) om du frågar mig.
Vilka är vi, de där feministerna?
en underbar tavla signerad Kalle Reilert
Los feministas? We come in all shapes and sizes.
Suzann har skrivit ett bra inlägg som kopplar till skräckslagna reaktioner på en nyutkommen bok: Liten handbok i konsten att bli lesbisk. Vi feminister, vi vill minsann skaka om hela världsordningen, promota onaturligt leverne och hota människorasens fortlevnad (allt för att vi som älskar postapokalyps ÄNTLIGEN ska få nytta av alla överlevnadskunskaper vi tillägnat oss genom åratal av pa-läsande). Eller hur det nu var.
Vi ska alla bli lesbiska zombies som hasar runt och lämnar slemmiga spår av slidsekret och hest stönar ”mutta… muuuuttaaaaaaa…”. Japp. Det är PRECIS det Lodalen och Tudor menar.
(det måste vara jobbigt att vara så rädd som kristen. ska inte Jesus ta en i handen och få en att fatta mod i alla lägen? nu känner jag som tur är gott om kristna som inte tänker så här, men en är en för mycket)
Jag är en av de där som röstar rosa i EU-valet. Det kommer nog inte att bli så i riksdagsvalet i höst, men jag vill absolut att Fi ska åka till Bryssel.
istället för Backman
Jag är en av de där tråkmånsarna (tycker somliga) som vare sig fattade hypen med Hundraåringen eller Ove. Jo, de fick godkänt – men det där hängivet dyrkande? Nope. Jag fann min egen oväntade-möten-och-fantastiska-livsresor-som-ger-varm-känsla-i-magen-pärla hos Sara Lövestam. Hjärta av jazz! Woooop wooop!
Ung kvinna med enorm kärlek till ord och musik (inte sån musik som en ung kvinna ”ska” älska) har det tufft i skolan men lär av en rolig slump känna en man på ett äldreboende. Deras första interaktion handlar om Povel Ramel, en gemensam idol.
Folk är riktigt jävliga mot Steffi i skolan och Alvar – ja, han har levt ett långt och spännande liv men han har sina sorger han också. Sin älskade kan en förlora på så många sätt. Under långa samtal och musiksessioner finner de en gedigen vänskap och kraft.
Ja, huvva, där känns det som om jag just slog på klyschgeneratorn, men det är svårt för mig att formulera det på annat sätt. Genom Alvars berättelser får vi höra mer om Stockholm på 40-talet, Sverige förskonades från kriget men en bomb small minsann av och det var ransonering och hemma i Värmland med den långa gränsen mot det ockuperade Norge fanns alltid rädslan för tysken. Jazz? Jazz, som vi numera klassar som lite nördigt – jazzen var av Satan då. Syndig. Ovärdig.
En bok om att hitta sin väg och sin plats, att stå upp mot de som mobbar och om att en aldrig aldrig ska ge upp. Sara Lövestam alltså. Jag är hemma i Sverige och hämtar kläder och böcker och Saras Tillbaka till henne var det första som åkte ner i väskan. Hjärta av jazz skickar jag vidare till en av svärmödrarna (hon kan behöva räddas från Ove :)).
Boknördshumor
Som boktok blir jag alltid lika nyfiken när jag ser tåginje S2 till Buch (bok på tyska). Nu får jag chansen att kolla läget, för att bli en laglig invånare måste jag nämligen registrera mig och köpa ett stämplat papper på att det är gjort. Det ska göras på speciella kontor med klent tilltagna öppettider så det enda som fanns ledigt var en tid på Bürgeramtet i Buch om två veckor. Det här med att byta land är en seg men intressant process.
…och tre av dem är tyska tågböcker.
Ich habe einen Koffer in… nä, men en liten liten bokhylla har jag minsann nu. Efter en och en halv vecka börjar det likna ett hem.
Jag mötte Lassie rock de luxe
Min stora tyska rockidol är inte bara en galen rockstjärna. Han har givit ut två poesisamlingar också. När jag flyttade ner till Berlin sa min kära vän sexologen att hon ville sitta vid mina fötter och se lydig ut medan jag läste högt ur hans diktsamlingar.
Jag flyttar in i en sunkig lägenhet i en fyramiljonersstad. Jag lyckades hyra en lägenhet i det hus där sagda bohemiska rockstjärna och poet har sitt kontor. Oddsen…!
Vi är valpbukisar. Vi kelar med samma valp han och jag. Jag skriver autografer varannan onsdag 😉
Den oromantiska, del 6532663
Läsningen går fortsatt myyyycket trögt, men nu har jag åtminstone klämt Jamie Fords sentimentala historia om en kinesisk pojke och en japansk flicka som möts och blir förälskade just innan amerikanska myndigheter började internera japaner 1942. Ni ser ju titeln. Bitter och ljuv. Inget för mig. En rörande historia om en intressant och förfärlig tid, men alldeles för sentimentalt och sockersött för mig. Det är Fords debut, han tar i från tårna. Många älskar den. Me not so much. Nu tvättar jag hjärnan med Sara Lövestam istället.
Andnöd – en bokstafett
Jag är stafett-newbie, men när Hanna på Feministbiblioteket frågade runt om eventuellt intresse för att delta i stafettbloggning om en barn-fantasybok så hakade jag på. Boken? Andnöd av Anette Skåhlberg med bilder av Katarina Dahlquist, utgiven på Sagolikt förlag.
Jag har inga egna barn, men har två kära små smulor i släkten som jag betraktar som mina bokbarn. De är inte riktigt gamla nog för de här böckerna än, men det skadar aldrig att vara ute i tid. Eftersom jag själv gillar fantastik har jag naturligtvis redan börjat planera den delen av deras framtida bibliotek.
”Nollja älskar att sitta på klipporna och titta ut över havet. Men hon är förbjuden att gå ner dit, förbjuden att bada. Hon är allergisk mot vatten säger hennes föräldrar.
Så en dag händer det… Nollja vaknar mitt i natten av att hennes ben är borta. Där är istället något som ser ut som… en glittrande fiskstjärt! Och från havet hörs ursinniga vrål…”
Det HADE varit väldigt kul att testa denna på ”riktiga” barn och inte bara på mitt eget inre dito. Historien om Nollja och hennes familj är spännande och jag tror att jag hade velat läsa den här boken högt och få höra ett ”ett kapitel till, SNÄLLA!”.
Jo, jag vet. Boken är skriven på att sätt så att även ganska unga läsare ska klara att läsa den på egen hand, korta meningar (nästan lite för korta? bisatser fladdrar stundtals ensamma på ett sätt som jag aldrig har gillat. men här kanske jag har glömt hur det var att vara nybörjarläsare) och fina illustrationer som lättar upp texten, men det vore att gå miste om en gemensam upplevelse av en bra historia. Andnöd är nämligen skriven på ett sätt så att även jag som vuxen vill veta vad som händer härnäst. Det finns något mer under den uppenbart spännande ytan också. Ett lager till. Jag hoppas åtminstone att det är så, men kanske behöver jag läsa nästa del i serien också för att få det bekräftat.
Andnöd är den första boken av sex om Nollja och Människofolket. Iakttag försiktighet om du inte är den tålmodiga typen, för alla delar finns nämligen inte utgivna än. Sjöjungfrur har varit lite out of fashion sedan Ariel, men ack vilka coola sagoväsen de är. Eller sagoväsen…? Har inte jag alltid – – –
(- – – oh, det kliar på benet. det kliar VÄLDIGT mycket på benet!)
————————————————–
Läs om vad tio olika bloggare tycker om Andnöd! Såhär ser schemat ut för fredagen den 2 maj:
10:00 Boktjuven
11:00 Prickiga Paula
12:00 Västmanländskan
13:00 Boktok
14:00 Sandras läslogg
15:00 Fantastiska berättelser
16:00 Bokform
17:00 Stories from the city
18:00 (inte så) anonyma biblioholister
19:00 Feministbiblioteket
Han har flyttat hemifrån
Ernest fick flytta till bokträdet nära Kollwitzplatz. Vi får se om jag ids gå ner och kolla om han är kvar senare idag. Förut drog de kvarteren något oerhört men nu gillar jag mina egna hoods mycket bättre. Idag går flytten från hotell till lägenhet, ikväll kommer K ner. Vilken dag!
Jag har en miniträdgård på fönsterblecket och en båt på innergården. Inga konstigheter i Berlin 😉
Det känns lite naket i lägenheten än, men jag har unnat mig en radio! Nåt skval vill jag ha och en tv intresserar inte. Imorgon drar jag med K till ikea. Liten bokhylla måste införskaffas!
(inte så) Anonyma Biblioholister 