Hemingway On Paris

hemingwayonparisTänk dig en tjugotreårig know-it-all som trashar allt, en cyniker som tror sig veta allt, vara facit, men som skriver det hen skriver irriterande briljant. Låter som en och annan nutida tidningskrönikor, va? Men nu råkar det vara en samling tidningskrönikor om och från Paris, skrivna av Hemingway med början 1922.

Denna tjugotreåriga know-it-all hade ett krig i bakfickan. Han skriver bl a om hur han återvänder till ”sin” front i Italien. Han kommenterar kultur och politik och blåsta turister, det är ryssar i exil, envetna mattförsäljare och storskandaler om en politiker som skrattar på en kyrkogård. Aperitif! Aperitif sysselsätter honom i flera texter. Han skriver en krönika den 18/4 1923 och jag tänker ”wow, min pappa föddes dagen innan” (Ernest missar dock den lilla detaljen ;)). Detta är en liten tunnis, 71 sidor för £7.99, men ni vet vad de säger: det är inte antal sidor.

Han är stundtals muppig och hans texter är ofta fruktansvärt politiskt inkorrekta med våra 2014-glasögon på – men vilken skatt. Nästan 100 år sedan. Det berömda ekonomiska uttryckssättet finns ännu inte riktigt på plats, jag tycker tvärtom att hans språk är ganska målande och ordrikt.

”The scum of Greenwich Village, New York, has been skimmed off and deposited in large ladles on that section of Paris adjacent to the Cafe Rotonde. New scum, of course, has risen to take the place of the old, but the oldest scum, the thickest scum and the scummiest scum has come across the ocean, somehow, and with its afternoon and evening levees has made the Rotonde the leading Latin Quarter showplace for tourists in search of atmosphere.”

Självklart blev jag tvungen att beställa A moveable feast och The Paris Wife också. Så det blev. Parisp(r)epp!

Hemingway åker upp på listan med döda drömbloggare. Jag har aldrig riktigt fastnat för honom förut (avd. ”känns som att svära i kyrkan”) men det här kanske är porten in. Det kanske trillar på plats.

Annonser

4 svar

  1. Hemingway är nog en jag får ge en ny chans vid tillfälle. För mycket tvångsläsning förstörde honom för mig …

    23 februari, 2014 kl. 17:22

  2. Jag är lite dålig på Hemingway. Läste Män utan kvinnor på universitetet och tyckte väl att den var bra i och för sig, men annars har det inte blivit mycket. Men – nu hittade jag The sun also rises på loppis i helgen som jag ska försöka ta mig igenom i vår!

    26 februari, 2014 kl. 08:47

    • Klassiker kan en ta i sin egen takt, det är skönt.

      2 mars, 2014 kl. 13:32

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s