”…främlingen förblev främmande och fick agera projektionsyta för nya missnöjen.”
Julius filosoferar kring hur Jan van Eyck porträtterade sig själv i en stor röd turban redan på 1430-talet för att promota multikulti, Cole använder uttrycket ”tidens visuella vokabulär” (fantastiskt!), men det gick åt skogen ändå. Dagens högerpopulister är intet nytt under solen.
Julius ser också vreden hos sin nyfunne vän Farouq. Rasande. Alla dessa arga unga män.
”En cancerlik våldsimpuls hade fått fäste i varje politisk idé, hade tagit över själva idéerna, och för många människor var viljan att göra något det enda som räknades. Handling ledde till handling, helt utan förtöjningar, och det bästa sättet att profilera sig, det bästa sättet att fånga ungas uppmärksamhet och rekrytera dem till sin sak, var att vara rasande. Det tycktes som om det enda sättet att undvika denna våldets lockelse var att inte ha någon sak att kämpa för, att vara sublimt isolerad från lojaliteter. Men vore inte det en etisk lapsus som var värre än vreden i sig?”
Där gav jag upp inför mitt habegär. Jag slutar läsa nu. Jag vill äga denna bok. Basta. Finns i engelsk pocket – katjing!
Allt detta och metaboktok därtill (Julius serverar boktips också). Underbar läsning.
9 januari, 2014 | Kategorier: metaboktok, omvärlden, politik, resor | Lämna en kommentar
I dag är det lite småregnigt, men iRivern fick ändå följa med till stranden. Sitter under tak, i klänning, det är skönt att inte känna behov av att tokpressa. Blir ändå aldrig speciellt brun. Bara att se och höra havet är paradis för mig.
Misstänker att lånet på min Teju Cole är på väg att gå ut, så nu bokreser jag till NYC igen, även om Julius just nu sitter på ett plan till Bryssel och pratar om Livet med dtolsgrannen som också visar sig vara läkare. Egentligen är Öppen stad en bok att äga, i papper, men jag försöker ju komma över det habegäret.
9 januari, 2014 | Kategorier: medicinrelaterat, New York-miljö, underbara läsplatser | Lämna en kommentar
(inte så) Anonyma Biblioholister 