Udda souvenir?
Jag köpte Popol vuh i Mexiko och vietcongbibeln här. Som jag sagt förut: böcker är fantastiska souvenirer.
Om jag har Maos lilla röda sen tiden jag jobbade i Kina? Gissa.
…och så började jag frysa
Så kom då dagen då en varm och solig morgon blev till genommulen och lite blåsig dag, ”bara” runt 25 grader varmt. Jag fryser!
Vilken tur då att ha nära hem till lillstugan där vi bor. En sjal, lite torkat kokosgodis och min bok. Kryper upp på schäslongen på terrassen och myser. Hör fortfarande havet och rasslande palmer. Hibiskusen som får sin svenska kusin hemma i vår trädgård att rodna harmset. Paradiset är paradis också när det är kallt. Jaja, ”kallt” 🙂
Abby Clements bok om Amelia och Jack som rustar hus levererar. En del igenkänning. Jag är glad att vi har vårt kråkslott därhemma om andan faller på, för hade vi INTE haft det så hade jag – trots allt strul som naturligtvis inträffar – blivit vansinnigt sugen.
Och så undrar jag igen var gränsen går för chick lit. Saknar (eller rättare sagt: uppskattar frånvaron av) en del av de ”markörer” som jag ibland retar mig på i genren.
Avslutningsvis lite fiskerelaterade bilder från dagens morgonpromenad. Då var det ännu varmt och soligt. Raskade på, svettiga 40 minuter. Mina stela vinterfötter får bra träning i sanden, många små muskler att träna upp.
(inte så) Anonyma Biblioholister 