att inse sina begräsningar

131111

Jag gjorde’t, men det var inte utan att det sved!

Jag lämnade tillbaka tre böcker, olästa, och jag gick ut igen utan att passera snabblånehyllan, utan att slänga ens en snabbtitt på hyllan med nyutkommet, utan att… ja, jag har till och med raderat reservationslistan. HELA LISTAN. T o m de där böckerna som jag redan har avverkat flera månaders kötid på. Det svider, som sagt, men det svider ännu mer att hämta hem guldklimpar i onödan. Nu berövar jag inte någon annan några böcker bara för att jag har en svacka.

Svackan? För mycket jobb, för mycket mörker (jag vet, det är mysigt att läsa när det är kolsvart ute, men all min energi försvinner den här tiden på året), för mycket stress och för mycket depp. För lite sömn. Böcker kan ofta råda BOT på allt det där, men just nu funkar det dåligt.

Så susade jag iväg till förträffliga Marcusbiblioteket för att se vilken sorts bokkonsument just jag är. Finsmakare såklart, men jag kan ju lika gärna befästa den kunskapen hos Marcus. Känslig finsmakare med utsökt Fingerspitzengefühl och… Nähä. En simpel slampig bokknarkare, en allätare som VRÄKER i sig skriven text. Jaha. Insikten svider. Men ja. Det är sant. Jag knarkar böcker.

Hej, jag heter Siv och jag är en biblioholist. Idag tog jag första steget – igen, innan jag ens hade gjort testet – och insåg mina begränsningar. Erkände dem för mig själv.

Och nu bjuder jag god natt, ty nu ska jag gå och lägga mig med Gillian Flynn.

PS Jag bar åtminstone iväg tio böcker, och ett nummer av Ottar, till byteshyllan idag. Alltid nåt.

PPS adlibrismissbruket tar jag tag i en annan dag

Annonser

6 svar

  1. Du inser åtminstone dina begränsningar. En bokmissbrukare som jag känner har 18 bibloböcker hemma och en allt annat än realistisk syn på när hon skall hinna läsa dessa. Det märkliga är att de annars så spännande fackböckerna blir liggande och lättlästa deckare konsumeras. Annars känns det mesta igen, stress, mörker och depp.

    12 november, 2013 kl. 06:50

    • Jag känner en kvinna som trodde att hon skulle hämta ut ett mobilskal idag, men när hon mumlade numret på utlämningsstället så fick hon istället en stor tung låda med böcker som hon inte ens kom ihåg att hon hade beställt. Samma kvinna har ett KÖTTSÅR ovanför knät efter att ha sprungit in i en bokhög, staplad på GOLVET (n b såret är alltså ovanför knät), och rivit sig på ett bokhörn.

      Vi får kramas till helgen hörru. Antistresskramas.

      12 november, 2013 kl. 17:26

  2. Kaj Bjerlöw

    Gillian Flynn ! Jag läser just mörka platser,har cirka 40 sidor kvar. Känns otäckare än mkt även om jag läst många vidrigheter. Har du läst Gone ? I sådana fall rekommenderar du den?
    P.s Hoppas du piggnar till framöver.

    12 november, 2013 kl. 08:59

    • Hehehe, du kommenterade t o m min recension av Gone Girl 😉 Jo, den är bra, men lite lång. Sharp Objects, som jag läser nu, är snärtigare.

      12 november, 2013 kl. 17:27

  3. Kaj Bjerlöw

    Katastrof. . . . nästan. Jag hade alltså ca 40 sidor kvar. När jag hade 30 o med darrande fingrar vände så var följande sida . . . TOM 😦 . Hela upplösningen saknade 5-6 sidor. Aaaaargh men trots det lyckades jag puzzla mig fram o tror nog att jag fått ihop fru Flynns historia. Har du varit med om ett liknande trauma ? Ok då får det bli Sharp objects som nästa (efter att ha bläddrat igenom o kollat att ingen ”blankvers” förekommer.

    12 november, 2013 kl. 17:46

    • Grymt! Kolla om den finns som ebok på bibblan så att du kan läsa det sista. Den är värd det.

      12 november, 2013 kl. 20:04

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s