the perfect drug
ja, det är en skitstor bild. ja, dessa skönheter förtjänar det.
…eller snarare the perfect dealer. Nackdelen OCH fördelen med att hänga på amazon.co.uk är ju att man kan göda så många av sina missbruk. Mitt Martensmissbruk till exempel. Det har vilat sedan i oktober, men nu är det rea och pundet ligger lågt. £53 senare så är de mina. ”Katjing” sa det.
Klick klick. Come to mama.
Och så drog jag ner min vapensyster i träsket också, så nu kan vi åka till Syninge och vara rödblanka på andra vis än bara i våra extatiskt boknödiga anleten. Det där med att ”spegla” varandra får en ny innebörd när man betraktar the shiny shiny…
Vi bryter där.
Planerna för dagen då?
Jag är ju en sån där kulturtant och vi ska ju tycka om att matcha saker på stundtals lätt absurda vis (gärna med inslag av rött, rosa och orange). Sålunda läser jag i dag en röd bok under en röd filt, med röda raggsockor – allt till mina senaste Martens ära. Kaffekoppen är visserkligen limegrön men det finns något i de röda kronbladen på en del av blommorna i mönstret som plockar upp nyansen hos mina raggsockar PERFEKT.
Hintade jag YA-paus igår? Verkligen? Men detta är ju fantastik-YA och metaboktok. JU.
#Blogg100 – 11
De dojjorna gör dig mäkta fin kan jag tänka!
2 februari, 2013 kl. 10:05
Martens kan inte göra mirakel, men jag kan bli fin på mitt EGET vis!
2 februari, 2013 kl. 10:08
Min älskade kulturtants väninna. Har du läst vår idol och framtida gemensamma frus spalt i dagens DN om äran att få träffa en fullt normal kulturtant? I love it (and her!)
2 februari, 2013 kl. 16:41
”Vilken av alla våra fruar?” hann jag tänka innan jag landade i ”Jenny Lind kanske?”. Nää, vi har ingen papperstidning nu. Berätta! Eller finns den utlagd på dn.se?
2 februari, 2013 kl. 18:10
Mycket tjusiga!
2 februari, 2013 kl. 19:25
Tack! Jag känner mig som en liten unge, så mycket längtar jag efter dem!
2 februari, 2013 kl. 19:31