hej då, goda föresatser. men hej igen!
Jag blev ganska duktig på att biblioteka igen förra året. Ja, åtminstone sista halvan av förra året.
Jag belade mig själv med bokinköpsförbud någon gång strax efter bokmässan (tror jag. kanske var det senare. minnet är kraftigt selektivt, men nej, jag tänker inte gå bakåt och kolla och ”strax efter” är ju ändå ett ganska vitt begrepp), jag höll det GANSKA bra (utom när jag var ”tvungen” att köpa böcker i present till andra och det råkade slinka med något till mig själv också, ni vet ”tag 4 betala 3”, what to do what to do?). I december gick jag bananas. Köpte många böcker till andra men ännu fler till mig själv. ”Ja, men julklappar till mig får jag köpa”. Nån dag runt julaftonen hade jag läst en ljuvlig bok som triggade sug efter mer av samma, klart jag skulle få köpa lite till. Men efter nyår skulle det vara slut. Basta.
Det höll ju ända till i dag. Klart att jag ska bejaka min barndomsnostalgi och läsa Nevil Shute?
Jag ger inga nyårslöften längre, goda föresatser kan man ha (och bryta) anytime. Men nu måste det faktiskt räcka ett tag igen. Nu får jag ta och lägga böcker i minneslistan. Är det något jag absolut måste ÄGA (det inträffar ju mer sällan än man som bokmissbrukare egentligen vill medge) så får nästa inköp ske tidigast 1/2. Undantaget är om det blir Berlinresa av i slutet av januari (det kan ske… med lite tur). Då får jag köpa något på tyska om jag skulle råka göra ett superfynd.
Basta.
Enda kruxet med bibliotekande och att reservera böcker man vill läsa är att de inte alltid trillar in i rätt tid. När man har TID att läsa dem. Eller ork. Jag har två högkvalitetsböcker hemma nu som stirrar på mig. Som jag VILL läsa. Men inte NU. De är för svåra för min stekta jullovshjärna att ta in. För tunga, för tjocka och detaljbemängda. Förr brukade jag lämna tillbaka dylika bara-lite-fel-i-tiden-böcker olästa och tänka ”jag köper den sen när den kommer ut i pocket istället”, men det lirar ju inte heller riktigt bra med mina föresatser att dra ner på inköpen. Hum. Vem har sagt att det ska vara enkelt att inta en logisk hållning till boktok?
”Men katterna älskar ju lådor” är ännu en av alla ursäkter som det är dags att ditcha. Igen.
låna som e-bok? då slipper man betala förseningsavgifter på olästa böcker som jag ska iväg o göra idag
2 januari, 2013 kl. 13:04
Jo, det funkar ibland – dock inte i Mo Yan-fallet. Finns inte som e-bok!
I slutet av förra året hade mitt bibliotek e-boksstopp, det kanske är dags att kolla om det är hävt nu.
Förseningsavgifter, huhuhu. Commiserate,
2 januari, 2013 kl. 13:13
Man kan ju låna samma bok igen en annan gång också. Men om det är en bok med lång kö kanske det inte heller är så lockande. Jag är inte så bra på att planera mina boklån så det brukar bli böcker utan kö för mig.
2 januari, 2013 kl. 16:52
Jag reserverar alltid saker jag vill läsa eftersom jag är så usel på att hålla reda på alla spännande böcker annars. Det kan eventuellt vara dags att sluta med det, och låna det som finns hemma. Bättre det och orka läsa det jag har, än snegla på olästa böcker…
2 januari, 2013 kl. 17:03
On the Beach! Jösses vad jag föll för den boken. Dags att läsa om tror jag.
2 januari, 2013 kl. 16:54
Ja, det var så jag kände också!
2 januari, 2013 kl. 17:01
‘Ett kort uppehåll…’ lyssnar jag på i bilen nu. Du har inte möjlighet att lyssna? Fast lyssna är ju ingen lösning på orkbrist förstås. Och Shute har jag aldrig läst. Är det normaaalt? Jag har lagt en önskelista på Adlibris för att komma ihåg böcker jag borde läsa. Sedan är det inte alltid jag skaffar boken ifråga därifrån. Fast det funkar ju bara med ”aktuella” titlar förstås.
3 januari, 2013 kl. 21:18
Jag ska börja läsa Rosenberg nu. Vi får se hur det går. Tycker du om den?
4 januari, 2013 kl. 10:12
PS Goodreads är ett bra ställe för en minneslista. Problemet där är att ”want to read”-listan är/blir så hiskeligt lång…
4 januari, 2013 kl. 10:25
Pingback: En inställd spelning är en spelning det också « (inte så) Anonyma Biblioholister