The Carhullan Army

Jo, jag övergav Moa Herngren en stund. Hennes bok om en medelålders ”lyckad” trebarnsmamma som långsamt flippar ur var så otäck att jag valde att dra till nordvästra England istället. En inte alltför avlägsen framtid, efter naturkatastrofer och stora krig. Trevligt va? Mycket mysigare än en medelålderskris. Umf.

carhullan2Sarah Halls The Carhullan Army – säljs ibland också som Daughters of the North – var den perfekta partnern i soffan. Där låg jag, invirad i katter och hyacintdoft, och njöt av Sisters förvandling från flykting till kollektivmedborgare till soldat.

England is in a state of environmental crisis and economic collapse. There has been a census, and all citizens have been herded into urban centers. Reproduction has become a lottery, with contraceptive coils fitted to every female of childbearing age. A girl who will become known only as ”Sister” escapes the confines of her repressive marriage to find an isolated group of women living as ”un-officials” in Carhullan, a remote northern farm, where she must find out whether she has it in herself to become a rebel fighter. Provocative and timely, Daughters of the North poses questions about the lengths women will go to resist their oppressors, and under what circumstances might an ordinary person become a terrorist.

Som vanligt är det den självförsörjande grejen jag dras till. Farmen Carhullan, som regeras av den fantastiska Jackie, är ett olagligt kvinnokollektiv som lyckas med det de kvarvarande resterna av ”samhället” i stort INTE lyckas med. I städerna lever folk inklämda, kontrollerade och de är (förväntas vara) glada när de får hjälpsändningar i form av konservburkar från USA. Allt i burkarna är ofräscht, för sött eller för salt. På farmen jobbar alla hårt, men de sover och äter gott. Hall lyckas ändå hålla livet på farmen på rätt sida gränsen till utopiskt paradis och naturligtvis så kan det inte fortsätta så där fint med ystra ponnyturer, hemvävda ylletunikor, härlig lesbisk kärlek och krispiga äpplen.

Bra bok! Jag förstår inte riktigt varför den inte har fått mer uppmärksamhet – än – men Hall har potential att bli en smygare, en som växer, en författare som kan knöla sig in bland oss Atwoodälskare som ett bra komplement till Margaret själv. Jag vill definitivt läsa mer av Sarah Hall. Den här kanske? Den åker definitivt upp på bevakningslistan.

Annonser

Ett svar

  1. Ping: How I Live Now « (inte så) Anonyma Biblioholister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s