dags att (kanske) äta humble pie…!

Jahaja, ja. Nu är det upp till bevis.

När folk ylar över att är de tveksamma/rädda för att försöka läsa böcker på engelska så bräker jag att ”nähähäääääe, DEEEEET ska du inte vara, man vänjer sig jättesnabbt!”.

Jag var duktig på tyska en gång i tiden. I Kina kom en del av det tillbaka (! ja, det där lät förmodligen inte helt logiskt, men jag satt som ensam svensk omgiven av en bunt tyskar och då var det bara att anpassa sig), ännu lite har kommit när jag varit i Berlin. Jag har läst en del på tyska webforum. Nästa steg ÄR onekligen att läsa något litet skönlitterärt på tyska också – det har jag tänkt länge. Uff.

Nu gjorde Bokmoster slag i saken. Jag pep lite svävande om att ”man kanske kan börja med nån simpel chick lit…!?” och tänkte att jag skulle klara mig (!) tills nästa Berlinresa, men si i dag låg ett paket i brevlådan. Bokmonste… förlåt, BOKMOSTER, den rara, hade skickat en kåserisamling till mig! Kåserier är onekligen jäkligt bra att börja med. Man kan ta det pö om pö utan att behöva försöka komma ihåg handling och sammanhang.

Jodå. Det ska nog funka, det här. TACK Sussi!