vi har redan sagt hej då – helt rätt i tiden (ja, rent helgmässigt)

(Daniel Åberg. Bokens kulmen utspelas i en tunnelbanevagn på nyårsafton, vältajmat. Fast jag tänkte nöta divanen på nyår. Jag älskar C20, men inte SÅ mycket.)

”Filip har inte haft en flickvän på fem år. Genom strikta regler och en strategi att främst dejta tjejer med pojkvän/sambo/make har han gjort det till en konst att avsluta relationer innan de börjar på riktigt, utan att någon blir sårad. Eller ja, åtminstone inte SÅ sårad.

Ett par veckor före jul går han på dejt med Iris, en inledningsvis helt planenlig förstadejt som slutar med att hon berättar något som får hans kyliga värld att rämna. Tre veckor senare, bara minuter innan klockan slår nyår, rusar han genom en skog med livet som insats på jakt efter sitt öde.

Det här är romanen om det som hände däremellan. Om en generation som vägrar att omfamna vuxenlivet. Om rädsla för tvåsamhet. Om förälskelse och svek. Om otrohet. Om kärlek.

Och om alla jävligheter som känslor för med sig.”

Jag läste någonstans-minns-inte-var att detta ska vara som att få smygtitta in i den manliga storstadsmedelklassens grabbångest-i-huvudet, men jag håller inte helt med. Two can play that game. Been there done that.

Tjejerna i boken är inte heller i alla avseenden omedvetna om spelet. Grabbar, tjejer, vem vill bli övergiven? Det är lätt att tro att det gör mindre ont att dumpa än att dumpas, och att bara ägna sig åt förutsägbart hopplösa projekt för att slippa bli besviken. Been there done that, ja. Men nu är jag 43 år och sitter här jättekloooook (nej, skojade bara) med Kristoffer och fyra katter i mitt hus i Brukshåla (*, men jag är i alla fall 43 år och känner befrielsen i att ha slutat spela spel (klyscha! klyscha! jag anar att en del läsare vill kräkas på mig nu, jag bjussar på det) för är det något man kan vara säker på så är det att spelen sparkar en själv i röven och det götta smakar alltid bara skit.

Så – Filip är fläckvis så jobbig att man vill skaka om honom, texten är stundtals så pretto att man vill fnissa, men inte bara. Det är också smart och lite kul. Alls ingen bortkastad läsning. Ingen behålla-bok, den hamnar i byteshyllan på jobbet (mitt nystartade projekt, vi får se hur länge kollegerna håller intresset uppe, jag har burit dit sex böcker nu) om inte K vill läsa den först.

Extra feature: kapitlen kommer i oordning. Både smart och irriterande. Jag motstod min lätt autistiska sida som ville bläddra om och läsa dem i kronologisk ordning. Kanske bra. Kanske inte.

*) nej, det är inte facit, och jag tar ingenting för givet, allra minst tillvaron som den ser ut nu. ville bara påpeka det.

On a lighter note: detta är andra Massolitomslaget på en vecka som är helt rätt designat för att fånga åtminstone min blick. Hell hell, Massolit!

PS jag känner att jag vill påpeka att jag aldrig aldrig har varit lika lösaktig som Filip, men just det där ”hellre förekomma än förekommas” och att drömma omöjliga dagdrömmar om omöjliga objekt, oh yes, det var jag det

7 svar

  1. Kan kanske vara något att sätta tänderna i då…

    29 december, 2011 kl. 14:59

    • siv

      Den är inte helt oäven, även om den kanske inte är direkt revolutionerande för den som inte längre går ut tre ggr i veckan 🙂

      29 december, 2011 kl. 15:03

  2. LM

    Jag räddade talboken från ett läsfel i sista minuten innan den gick till biblioteken. Kände bara att jag behövde upplysa om detta. 😉 Tyckte ungefär som du om boken annars. Ursprungsomslaget dock… om det tyckte jag INTE. Titta här: http://blogg.gp.se/teknik/tag/kindle/
    (Ibland är inte själv bäste dräng och grafiska formgivare har faktiskt visst existensberättigande, trots alla tjusiga program som alla kan ”bemästra”.)

    29 december, 2011 kl. 18:30

    • siv

      Coolt! Jag tänkte på dig när jag läste. En del av hans snyggspråkiga saker kändes som något som du kunde ha skrivit också.

      29 december, 2011 kl. 18:39

  3. Hej! Tack för en intressant recension av min roman. Tänkte bara inflika att jag verkligen gillar det du tar upp att det här inte bara är en skildring av ett manligt beteende, utan att könet egentligen inte alls har med saken att göra. Det är något jag själv har försökt att lyfta när jag har pratat om boken i olika sammanhang. God fortsättning!

    2 januari, 2012 kl. 12:11

    • Det var synnerligen befriande att höra, för jag kan få spunk på författare (av alla kön!) som skriver den här typen av texter som någon form av manual eller synd-om-litania för att iiiihihiiiingen av det motsatta könet nåhååååågonsin kan [buhuhu] haja…. jag har varit Filips kompis, Filips dejt (nä, kanske inte Iris) och jag har varit Filip själv. Vem man ”är” när det handlar om relationer beror mer på ålder, miljö och umgänge än på kön och det önskar man att ännu fler kunde förstå 2011.

      Med det klargörandet (även om det ju på många vis framgår redan i boken eftersom tjejerna inte ÄR värnlösa offer) i åtanke kan jag bara säga ”skriv ännu mer”. Snart! Vet inte vad du och hustrun skriver på tillsammans nu, men gärna mer nutida relationer. Tack.

      Kulbonus: Filips geografiska trixande för att unvika kolliderande världar var jäkligt roliga. Sånt funkar t ex inte i Brukshåla. Om det ens fanns två dejtningsbara människor tillgängliga samtidigt så skulle man ändå aldrig hitta mer än ett enda dejt-ställe som var öppet (vilket ytterligare understryker att miljön är viktigare än kön ;))

      2 januari, 2012 kl. 13:41

  4. Jag kommer absolut att fortsätta att skriva fler romaner!

    Det jag och Johanna skriver tillsammans är en samling texter i krönikeform om första året som förstagångsföräldrar, inte riktigt samma sak kanske… Fast jag tror i och för sig att den kommer att hamna rätt långt ifrån hur den här typen av böcker brukar se ut. Och någon föräldrabok där mamman och pappan tar lika stor plats, och belyser ämnen ur varsin synvinkel, tror jag inte funnits på den svenska marknaden tidigare. Den kommer hur som helst ut i juni på NoK.

    Men sedan! En ny roman som på ett sätt ligger rätt långt ifrån det jag skrivit tidigare, men på ett annat väldigt nära.

    2 januari, 2012 kl. 19:44

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s