vem vill du vara på Halloween?

Du som ännu tvivlar på zombieana, läs detta: I am a zombie filled with love. Denna lilla pärla till novell är det frö som sedan växte och blev till en stor romansuccé – snart på en biograf nära dig.

Nu är Isaac Marions ”Warm Bodies” långt från ”zombiestory 1 A”, men ju fler zombiestories jag läser, desto mer inser jag att det jag trodde var zombiestory 1 A när jag blev kär i genren (inte så coolt: jag föll för Shaun of the Dead), det EXISTERAR inte. Det är därför jag kan mata på med zombies zombies zombies utan att tröttna.

En del historier får enstaka zombiepurister att morra, jag hade kanske trott att en alltmer filosofisk och KÄRLEKSFULL döing vid namn ”R” skulle reta de mest strikta, men jag har nästan uteslutande läst lovord om den här boken. De riktigt konservativa kanske inte ens tar i boken med tång?

Den innehåller det klassiska, postapokalyptiska, livet efter katastrofen. Hur överlever människorna (en av mina favoritfrågeställningar, jag älskar att läsa om överlevnad och byggande av en ny civilisation, oavsett vilken sorts katastrof som orsakat behovet)? Den här boken tar avstamp lite längre fram än vanligt – här har människorna hittat vägar, de överlevande har vallat in sig och startat nya liv. De tror att de vet spelreglerna och det gör väl – i den mån zombies ”vet” någonting (du kommer bli förvånad) – våra älskade olevande också. Den innehåller sin del av slask och våld, men det är INTE en av de böcker som fokuserar speciellt mycket på det. Alls.

”In a cluster of broken down apartment buildings we find some people, and we eat them. Some of them have weapons, and as usual we lose some of our number, but we don’t care. Why would we care? What’s death, now?

Eating is not a pleasant business. I chew off a man’s arm, and I hate this, it’s disgusting. I hate his screams, because I don’t like pain, I don’t like to hurt things, but this is the world now, this is what we do. Of course, if I don’t eat all of him, if I leave enough, he’ll rise up and follow me back to our dusty field outside the city, and that might make me feel better. I’ll introduce him to everyone, and maybe we’ll stand around and groan for a while. It’s hard to say what ”friends” are anymore, but maybe that’s close. If I don’t eat all of him, if I leave enough…

But of course I don’t leave enough. I eat his brain, because that’s the good part. That’s the part that, when I swallow it, makes my head light up with feelings. Clear memories. For about three to ten seconds, depending on the person, I get to feel alive. I get traces of delicious meals, beautiful music, perfume, sunsets, orgasms, life. Then it fades, and I get up and stumble out of the city, still dead, but feeling a little less so. Feeling ok.”

Det är bara en väldigt väldigt välskriven bok om en zombie och hans, eh, nya liv. ”A zombie coming of age”? (sorry, sarkasmen finns där, jag måste bara jämföra Rs utveckling med vilken intelecktäll utvecklingsroman som helst *harkel*).

Den kunde gärna ha fått vara tjockare (det tycker jag om alla böcker jag älskar), men jag inser också att det är det relativt lilla formatet som är dess styrka. Det är så snyggt så snyggt och författaren behövde inte dra på med detaljer av King/Koontzianska mått för att få till det. Hellre 50 gram UNDERBAR choklad än 200 gram grå och smaklös fettbobba med max 15 kakaoprocent (i alla fall tycker jag så 98% av tiden. PMS räknas inte.). Därmed INTE sagt att King/Koontz producerar (enbart) smaklösa fettbobbor – men let’s face it, en del av deras produktion hade vunnit på att strykas ner (haha, säger jag som har läst den oavkortade versionen av Pestens tid minst tio gånger *host*).

PS min inre nörd blev alldeles lycklig av att finna en vacker Willis’ Circle på omslaget. Det är åtta år sedan jag tentade av anatomin, men jag minns fortfarande de fyra vanligaste varianterna som de avbildas i Sobottan, eller öööööh, var det i Gottes kompendium? Never mind. Jag minns DEM, om än inte källan. That’s ”brains” (pun doubly intended) for you! Ungefär.

PPS vem vill JAG vara på Halloween?
Den enda gången jag har varit utklädd så var jag en slampig Frau Teufel i rosa plastkorsett och glitterluddig (!) svans (se bilden, men den är tyvärr tagen innan hornen kom på vilken är jäääääkligt synd för de blev ascoola, jag slaktade en Darth Maul-mask i gummi och limmade fast hornen i pannan). Då – 2005? – ville jag primärt se snygg ut, tänk cat woman, sexhäxa, toksminkad djävulinna etc, men nu har jag släppt alla såna pretentioner och är sugen på nåt HELT annat.

Vi har pratat LITE om att ha nån sorts Halloweenfest (jaaaa, OK då, bara en ursäkt för att laga knäppt utformad mat, spela M Manson, glitterpynta alla mina döskallar och klä ut mig ihop med trevliga vänner) och jag tänker ”skugga mig till ett kranieutseende” ELLER, såklart, ”zoooooombie”. Faran med det senare alternativet är att de som har träffat mig vilken måndagsmorgon som helst inte ser skillnaden.

8 svar

  1. Har du kommit på vad du vill klä ut dig till? Jag vill klä ut mig till Alice i Underlandet (eventuellt en zombieversion av Alice), men jag har inte blivit bjuden på någon halloweenfest ännu…

    16 oktober, 2011 kl. 10:50

  2. Jag ska faktiskt inte på någon halloweenfest i år, men däremot ska jag på en fest med dresscode ”elegant goth” samma helg. Känns som att det inte kommer bli några som helst problem för mig att hitta på en outfit till den festen. 🙂

    17 oktober, 2011 kl. 16:06

  3. Hänger med familjen på Halloween i år, så det blir nog till att dra fram den gamla häxhatten och spindelnätsstrumpbyxorna (som jag hade varja Halloween som tonåring) och återuppleva the good old days 😉

    Tack för utdraget ur boken! Har hört många prata om boken och alla har varit positiva… men ingen har lyckats säga något om på vilket sätt författaren skildrar zombiernas känslor etc. Känner mig upplyst nu.

    27 oktober, 2011 kl. 15:18

  4. Det blir/blev ju vare sig fest eller utklädning, men jag ska ta igen det ett annat år…! Hoppas att ni hade skoj!

    31 oktober, 2011 kl. 14:04

  5. Du kan ju gå på zombiewalk i stället.

    18 november, 2011 kl. 22:40

  6. Ping: vinn en bra bok! « (inte så) Anonyma Biblioholister

  7. Ping: insnöad « (inte så) Anonyma Biblioholister

  8. Ping: Sommarlov med kulturkollo – läser just nu II | (inte så) Anonyma Biblioholister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s