the name of Neil Gaiman speaks louder than words
Neil Gaiman. Min kära Elizabeth I, om än bara i periferin och alldeles för kort (MÖRDA old Bessie? vafalls?). London, min favoritstad. 1600-tal, min favoritepok. Marvel. Snyggt snyggt SNYGGT tecknat.
TACK snälla Bokstävlarna för att du drog ner mig i det här fördärvet! Det är ett fördärv jag vill vältra mig i, återvända till igen: jag har hittat två delar till som jag vill klicka hem omedelbums men jag ska försöka sansa mig. Neil Gaiman är INTE inblandad i de följande delarna, men de fortsätter i hans, öh, anda. Fungerar ibland. I’m willing to take the chance.
Här träffar du en helt bunt välkända Marvlar på ett uppfriskande och ickekonservativt Gaimanskt vis, lite innan de blev det de är i dag: en liten Peter som gillar spindlar. En Banner som blir stor och grön efter ett udda… tja, naturfenomen. Ni hajar. Jaa, tågordningen bryter en aning mot andra Marvelrelaterade ”skapelseberätterlser”, men vem bryr sig?
Bokstävlarna sa (jaja, skrev) det, jag håller med: Marvellous. Jag kan inte säga annat.
bokbloggarfetisher man minns
(jag vet inte hur hett konceptet ”böcker och finsk design” är i bokbloggarvärlden längre, men här är i alla fall mitt bidrag!)