dee dee was a punk rocker
Den verkade så rolig, och var det en stund också, men sedan fick jag bara ont i magen av den: Dee Dee Ramones bok Chelsea Horror Hotel. Det får bli en DNF – för att uttrycka det på idrottsspråk. Did Not Finish.
Det är legendarisk punkare, New York, det mytomspunna Hotel Chelsea (Sid dödade Nancy, etc). Det är flippat. Mer flippat. Mest flippat. Så knarkflippat (jag tror att jag fick nog när hunden Banfield ryckte armen av en tant och sprang iväg med den, och då är jag ändå en notorisk zombieälskare) att det blev för mycket, speciellt som man vet att Dee Dee dog av en överdos året efter att han skrev boken.
Jag gav upp efter halva boken, men jag bläddrade igenom den för att se alla Dee Dees teckningar. En del av dem – mest hans New York-bilder, utsikten från rummet etc – skulle jag kunna tänka mig att ha på väggen, andra är som gjorda av ett barn och kanske blev han aldrig mer än ett förvuxet barn.
Ett sorgligt öde och en bok som jag kanske återvänder till igen, en annan gång. Nu åker den i alla fall tillbaka till bibblan för den här gången. Halvläst.
vi har klippkort
Hastigt och lustigt så ska K ner till Tyskland på möte på tisdag – sen åker vi ner tillsammans igen onsdagen efter det. Då är det jag som ska på möte, men K tar ledigt och följer med och så stannar vi över helgen. Det blir min tredje vända sen i april, men jag misstycker inte direkt (det har förmodligen framgått förr).
Nu vill jag ha tips – Berlin är en storstad, en väldigt internationell dito – vet du någon riktigt bra bokhandel där? Vi är bortskämda med att ladda upp med sommarböcker i London, men nu blir det ju inte så.
Vi ska fika, fika och fika, äta gott, och så har vi bestämt att vi ska ta ännu en sväng på Berliner Unterwelten. Vi gjorde en vända för två år sedan, och det var värt varenda öre! Väldigt bra guide, och otroligt intressant att få se de bunkrar som dolde sig i en alldeles vanlig t-banestation. Det fanns mycket kvar sedan det användes som skyddsrum under andra världskriget. Nu är vi mest sugna på Tour M – Breaching the Berlin Wall, Subterranean escapes from East Berlin to West Berlin, men vi får väl se vad det blir.
Någonstans i hyllorna har jag Carl-Johan Vallgrens Berlin på åtta kapitel – det kanske är dags att plocka fram den igen.
(inte så) Anonyma Biblioholister 