Nä, det bidde inte en bok, det bidde en…

…jo, jag råkade slinka in på Myrorna i dag. Det är min frisörs fel. Hon hade lunchstängt. What to do?

Jag hittade en hel del köpvärt, men eftersom jag sprang på Luciferhussen bland bokhyllorna så ville jag verka duktig (vi urskuldade oss båda med ett ”man borde ju inte…”) och köpte inte en enda bok. Nu anser jag själv i efterhand att jag var ett rikspucko som inte slog till på t ex det fina exemplar av Richard Adams ”Pesthundarna” som jag stod och fingrade på. Det kan väl hända att jag återvänder i morgon. Möjligen. Kanske.

Jag var helt utmattad efter att ståndaktigt ha motstått bokinköp, så när jag anfölls av en döskallering en stund senare var jag ett enkelt offer. En människa kan helt enkelt inte ha för många döskalleringar, tänkte jag. Gissa om jag sätter en ny klädkod på min nya tjänst? DrMartens och döskallar är inte direkt standard uppe på stabsnivå, men det är dags att ändra på det.

(visst ser den ut som en vanlig blaffig ”kulturtantsring” om man inte tittar så noga?)