fredagskväll i trädgården: det är väl lika bra att gå till botten med triffiderna också

Jag har rivit ogräsbuskar i kväll också. Jag börjar ligga risigt (pun intended) till för triffidinvasion. Jag fortsätter därför envist att tvinga på Kristoffer en massa åttiotalskult. Åttio och åttio, bland det första jag gjorde när vi började dejta – eller nääää, vi hade väl känt varandra ett halvår, men ändå – var att tvinga honom att se Världsrymden anfaller. Ja, den från 1956. Jag såg den som barn (nej, inte 1956, men gissningsvis 1976) och den satte outplånliga spår. Femtiotalskult sålunda.

Har du en sån här pryl under sängen? Somna inte. Då blir du piratkopierad.

Världsrymden anfaller var – i sitt ursprung – ett resultat av den rådande tidsandan, den amerikanska kommunistskräcken. Jag har inte grävt ner mig i några analyser av triffiderna, men ska vi gissa på veganskräck? Nej, den var dålig. Sorry. Faktum är att skräcken för Sovjet inspirerade även denna bok – vi talar om kalla krigets dagar.

Åter till åttiotalet alltså, för trots att John Wyndhams postapokalyptiska bok om triffiderna (nej, jag har ännu inte läst den) kom redan 1951 så är det triffiderna i BBCs upplaga från 1981 som har satt sig i min skalle (triffiderna har – precis som de lömska kokongerna i Världsrymden anfaller – filmats många många gånger). Jag såg den som trettonåring och den var en smärre sensation i vänkretsen trots de paltigt råddade skumgummiplantorna. Alla fick vi vara uppe sent och titta de dagar då den sändes, ty detta var på den tid då vi bara hade två TV-kanaler i Sverige, så man var fullständigt borta från alla diskussioner om man missade en serie som denna.

Jag kan redan ge lektioner i zombieslakt. Nu känner jag att triffiderna, det är nästa Grej med stort G att ladda för. Kom ihåg vad jag har sagt: när ni vaknar och inget ser, men hör knattrande blommor irra runt i faggorna, då är det mig ni ska ringa till.

Eller så köper ni en egen DVD och lär er allt själv. Den kostar typingentingalls på amazon.com.

Be careful out there. Do it to them before they do it to you.

 

Update: Hade serien åldrats med värdighet? Njäej, kanske inte. Läskig är den definitivt INTE längre (triffiderna skumpar fram som rara vegetariska jätteankor), men ändå roande. Hela den där hur-bygger-vi-en-ny-vettig-civilisation-nu-då-grejen – som jag älskar – finns ju där. Var den värd pengarna? Ja, definitivt. Både för nostalgin, och för den ”time-stamp” den är för den tid som var då.

Nu är det aningens svårt att inte råka beställa boken, det måste jag medge. Penguins nyutgåva kostar strax under £6. Jag hämtade ut ett ganska stort bokpaket i veckan, så jag får stilla mig lite, men vem vet vad som händer senare i sommar? 😉

Annonser

2 svar

  1. Triffiderna och V. Det är barndomsminnen det.

    30 maj, 2011 kl. 21:24

    • Ja, och se bara hur vi blev av det 😉

      31 maj, 2011 kl. 09:45

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s