Arkiv för 30 mars, 2011

ska man behöva bli sjuk för att skriva?

Nej, men det hoppas jag väl inte. Nu är jag i alla fall hemma i dag, jag blev jätterisig i går på jobbet, och naturligtvis så var just i går en sån dag då K råkade bli kvarhållen i ett möte till kl 19. Vid 17.30 var jag utslut och hade gjort mer än full dag både tids- och prestationsmässigt, så jag skrev helt sonika en lapp om att han skulle hämta mig i vilrummet när han var färdig, och så gick jag dit och small av en stund. Vådan av att pendla med en bil.

…men nu var det inte vårsnorande jag skulle gnälla om. Jag skulle ju skriva om böcker. En nyhemplockad triss i riktigt trevliga svenska thrillers.

(bereden eder på – förhoppningsvis – tre snabba inlägg som trillar in under dagen)

Först ut var Varg Gyllanders senasteDet som vilar på botten. Varg, mannen med det sköna namnet (men NEJ, ta bort vargsilhuetten ur namnet på omslaget! det blir bara pajigt) och den intressanta bakgrunden.

”En ensam hamnkapten tittar ut över havet där vågtopparna piskas vita av den annalkande stormen. Kryssningsfartyget M/S Vegas lanternor dyker inte upp i den nattsvarta horisonten som de brukar. Någonting har hänt ute på havet, en händelse som kommer att sätta kriminaltekniker Ulf Holtz på svåra prov både professionellt och privat. När utredningen drar igång tycks frågorna bara bli fler och fler, vem är den döde mannen utan identitet och historia och vad döljer besättningen?

Medan polisarbetet fortskrider och händelseförloppen långsamt klarnar för Holtz gör sig saknaden efter hans älskade Nahid påmind. Nahid Ghadjar, den unga kollegan som lyckades öppna den hårt tilldragna dörren till Ulf Holtz hjärta, för att sedan försvinna ur hans liv, och som ingen nu vet var hon är.

Kollegan Pia Levin kämpar med sina egna demoner och dras obönhörligen ner i sitt personliga mörker alltmedan hon utreder en familjetragedi som ingen tycks bry sig om. En hel familj har hittats död och utredarna misstänker att det rör sig om ett utvidgat självmord där mamman har mördat sin familj och därefter tagit sitt eget liv. Men det är något som inte stämmer och Levin börjar på egen hand utreda fallet trots ett kompakt motstånd.”

Pressekreterare hos Rikskriminalen, ett förflutet som kriminalreporter och marinofficer. Heltidsarbetande, pappa och författare. Tre böcker utgivna på lika många år. Det är inte illa att få det livet att gå ihop, men än så länge tycks det gå bra och eftersom jag älskar böckerna om Holtz och Levin så hoppas jag sannerligen att det fortsätter så också. Jag vill ha mer. Mycket mer.

”Eftersom jag arbetar där jag gör, bland landets vassaste kriminalpoliser har jag mycket gratis både vad gäller människor, detaljkunskaper och miljöer.”

Det där sistnämnda är guld värt för en nörd som jag. Det kan bli så otroligt tokigt ibland annars, och jag kan reta mig ohemult mycket på uppenbara (allra helst medicinrelaterade) detaljfel i kriminalromaner.

Jag stod först i kön (så snart jag såg att det skulle komma en ny Gyllander så kastade jag mig in i OPAC och reserverade) på denna tredje bok av Varg Gyllander, och om jag nu inte mister min magiska fingerstoppskänsla för att boka i rätt tid så kommer jag att göra det när bok nummer fyra kommer också.

Annonser