Arkiv för 28 februari, 2011

B Wahlströms fyller hundra!

Åh, jag hade ingen aning förrän jag läste om det hos Tofflan (man märker på antalet kommentarer att det är ett ämne som engagerar!), men hundra år! Jisses! Det trodde jag faktiskt inte. Och Wahlström hette Birger minsann, det visste jag inte heller.

Trots att jag alltid var vad som brukar kallas pojk-flicka (minns att jag växte upp på stenåldern, då könsrollerna var om möjligt ännu stelare än i dag :-P) så var det de röda ryggarna som dominerade min bokhylla (inte minst på grund av att jag ärvde böcker av mamma och halvsyster). Lotta och Kitty. Kitty och Lotta. Det var grejen.

Så snart vi skulle resa någonstans förärades jag en bok med röd rygg för att ha något att göra i bilen. Eftersom vi talar sjuttiotal så innebär ”i bilen” att jag satt nertryckt och myste på golvet bakom framsätena. Kudde och filt, sen var lyckan total. Hur jag kunde läsa så utan att bli åksjuk är för mig i dag en gåta, men så var det.

Det fanns någon mysterieserie i gröna serien som jag läste ibland, men jag kan för mitt liv inte minnas vad den hette. Mrrrrf. Jag minns bara att jag ständigt sökte böcker om det övernaturliga, jag villa ha spööööööken, men att åtminstone Kittyböckerna alltid slutade med någon alldeles vanlig mänsklig förklaring, hur spöklikt allt än hade verkat på framsidesbilden (bara framsidorna är ju ett kapitel för sig – en utställning vore skoj!).

Annonser

vem älskar inte bokhyllor?



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inferno från Stalands är intressant men… nej, den skulle jag inte klara av att se varje dag

Bokhyllor kan vara sååååå snygga. Det är inte mina. Inte en enda av dem är SNYGG. Eller kul. De rymmer bara väldigt många böcker. Hade vi haft ett ÄNNU större hus (och ÄNNU mera pengar…) så kanske hyllorna i Expressen-reportaget (den mjukt svängda tyckte jag om, och R E A D-hyllorna) hade funkat men nu? Njä. Ögongodis. Boknördsporr. Fast det var förfärligt många av de där s k bokhyllorna som mest rymde prydnadssaker i bildreportaget…?